Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2025-11-20.
Ägare, investerare och anställda i alla typer av företag måste våga lita på att politiken ser var gränserna går och respekterar att förutsägbarhet är en avgörande förutsättning för marknadsekonomins funktion. Utan tilltro till stabila spelregler blir det inga nya investeringar.
Kärnan i Liberalernas argumentation är att aktiebolag strävar efter ekonomiskt överskott och att det enda sättet att uppnå detta är genom att försämra kvaliteten i de tjänster som levereras. Mot det finns flera grundläggande invändningar.
Det finns inget belägg för att offentliga monopol är optimalt effektiva. När privata företag släpps in i en tidigare monopolsektor hittar de nya, mer innovativa arbetsmetoder som det inte fanns något intresse att utveckla inom monopolet.
Avregleringen av telekommarknaden i början av 1990-talet gjorde Sverige världsledande inom mobiltelefoni och it-utveckling. Tillsammans med en stark riskkapitalmarknad lade det grunden för att vi var tidiga med att utveckla digitala tjänster som har gjort succé över hela världen. Det hade aldrig kunnat planeras fram eller åstadkommas inom en monopolstruktur, men med fri företagsamhet står inget i vägen för nytänkande.
Samma sak är det med skolan. När den borgerliga regeringen beslutade om friskolereformen 1992 var grundtanken att främja småskaliga alternativ för att bryta den vanmakt som följde av det offentliga skolmonopolet.
Så fungerade det också initialt. I slutet av 1990-talet valde några få procent friskola. Sedan tog det fart, tack vare att aktiebolag startades, blev populära och kunde expandera. Här finns en viktig skillnad mot verksamheter som bedrivs i stiftelser eller föreningar. Dessa saknar ofta företagsekonomisk förmåga och intresse att expandera framgångsrika koncept så att de når många fler elever.
Tvärtemot Liberalernas antagande är kvaliteten i aktiebolagsdrivna verksamheter generellt högre än i offentlig verksamhet […]
Att utveckla ett företag kräver ordentligt med kapital och risktagande. I motsats till vad som ofta sägs i skoldebatten har de företag som växt sig stora börjat med att ägarna satsat egna pengar och tagit stora lån för att de har trott på sina idéer.
Tvärtemot Liberalernas antagande är kvaliteten i aktiebolagsdrivna verksamheter generellt högre än i offentlig verksamhet, eftersom företag hela tiden har ekonomiskt intresse av att förbättra sin verksamhet för att inte förlora gentemot sina konkurrenter. Så är det också i skolan där friskolor enligt Skolverket i genomsnitt levererar bättre resultat än kommunala skolor, även när hänsyn har tagits till olika socioekonomiska faktorer för eleverna.
Vad som också helt saknas i Liberalernas resonemang är att de privata skolföretagens verksamhet är mycket populär. Andelen elever i friskolor har ökat varje år sedan friskolereformen, även under de senaste fem åren då kritiken mot de privata skolorna har varit massiv från politiker och opinionsbildare till vänster.
Varför skulle en miljon föräldrar och närmare en halv miljon unga välja att gå kvar i skolor om kvaliteten inte är bra? Enligt Skolinspektionens mätningar är föräldrar, elever och lärare också mer nöjda i friskolor än i kommunala skolor.
Om Liberalernas förslag skulle bli verklighet underkänns inte bara miljontals människors fria val. Därtill skulle det också bli mycket dyrt för svenska skattebetalare som behöver betala tiotals miljarder till skolföretagens ägare som kompensation för att deras företag förbjuds eller konfiskeras. För kompensation är självklart en nödvändighet i en rättsstat.
Ännu allvarligare från ekonomisk utgångspunkt är att en sådan åtgärd skulle skapa ett osäkrare investeringsklimat i andra branscher. Om svenska politiker kan förbjuda företag inom skolsektorn kan de göra detsamma mot andra näringar. Vilket är precis det som partierna till vänster hotar med när de säger att de ska återta kontrollen över vården, omsorgen, apoteken, bilprovningen, veterinärer, livsmedelsbranschen och energisektorn.
Vem vågar fortsätta att investera i de här branscherna om det hela tiden finns ett hot om att politiken när som helst kan slå undan benen för uppskattade och välfungerande företag? Över tid är det här en avgörande fråga för Sveriges tillväxt.
De partier som inser allvaret och inte stöder Liberalernas populistiska utspel bör vara tydliga med att de inte kommer att medverka till att det blir verklighet. Liberalernas förslag är inte liberal politik.
Claes Västerteg, vd, Två Skyttlar
Dan Olofsson, entreprenör
Johan Eklund, vd, Sydsvenska Handelskammaren
Klas Tikkanen, COO, Nordic Capital
Maria Rankka, Affärsängel, ordförande Cellcolabs
Mathias Sundin, grundare av Warp Institute och f.d. riksdagsledamot Liberalerna
