Remissvaret skickades till Klimat- och näringslivsdepartementet 2025-09-25. Diarienummer: KN2025/01524

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren välkomnar EU-kommissionens förslag om ett bindande klimatmål för 2040 som innebär en nettoutsläppsminskning på 90% jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål är i linje med redan beslutade ambitionsnivåer för 2030 och 2050 och bidrar till långsiktighet och tydlighet för näringslivet såväl som investerare i omställningen till klimatneutralitet. Utvärderingar visar att EU är på god väg att nå klimatmålet för 2030 om befintliga nationella planer och EU:s strategier genomförs.

Såsom framhålls i Draghi-rapporten om Europas framtida konkurrenskraft är en utfasning av fossila bränslen en central drivkraft bakom ekonomisk tillväxt när den integreras i industri-, konkurrens- och handelspolitiska program.

EU:s vetenskapliga klimatkommitté har konstaterat att det föreslagna målet inte räcker för att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål. I kommissionens konsekvensbedömning från 2024 pekades ett scenario med minst 90–95 % nettoutsläppsminskning inom unionen ut som det mest kostnadseffektiva för att både leva upp till Parisavtalet och samtidigt stärka EU:s konkurrenskraft och beredskap inför framtida utmaningar

Vi är medvetna om ovanstående rapporter och följer diskussionen. Klimatmålen behöver regelbundet utvärderas och vid behov justeras så att det ligger i linje med både Parisavtalet och Europas långsiktiga konkurrenskraft.

Synpunkter från Sydsvenska Handelskammaren

Sydsvenska Handelskammaren stödjer ett bindande mål för 2040 med minst 90% nettominskning av växthusgasutsläpp inom EU jämfört med 1990 års nivåer. Successiva mål gör omställningen kontinuerlig, ger företag och investerare tydliga spelregler och minskar osäkerheten.

Vi ser att permanenta upptag (negativa utsläpp) fyller en viktig funktion i EU:s klimatpolitik och det finns behov av en tydlig EU-gemensam strategi. Vi anser att det behövs en utförligare konsekvensutredning om permanenta upptag ska ingå i ETS eller inte. Vi ser positivt på ökade flexibilitet mellan olika sektorer men anser även där att det behövs konsekvensutredning av förslagets påverkan på svensk konkurrenskraft.

Vi ställer oss också positiva till internationella utsläppskrediter då de har en potential att bidra till global ambitionshöjning genom teknik- och kunskapsöverföring. Vi anser dock att det behövs tydligare riktlinjer för hur, när och i vilken mängd dessa ska användas. Dessa 3% bör dock ligga utöver nettominskningen inom unionen om minst 90%.

Vi ställer oss bakom teknikneutralitet. Mål ska sättas på utsläppsminskningar, inte på detaljerad teknikutformning. Företagen måste fritt kunna välja de mest kostnadseffektiva och skalfördelade klimatteknikerna.

Avslutande kommentar

Näringslivet i södra Sverige är redo att bidra, men för att accelerera omställningen krävs det att politiken undanröjer hinder. Här beskrivs de viktigaste områdena som företagen lyfter fram:

Möjlighet att leverera på klimatmålen är starkt beroende av att energiutmaningarna hanteras i Sydsverige. Regionen har utmaningar med bristande elnätskapacitet, låg självförsörjningsgrad och höga elpriser. Dessa faktorer hotar både konkurrenskraft och möjligheten att i högre grad bidra till klimatmålen. Stora industrisatsningar, elektrifiering av transporter och expansion av små och medelstora företag begränsas av otillräcklig energitillgång, långsamma tillståndsprocesser och osäkerhet om framtida energipriser.

Minska den administrativa bördan framför allt för små- och medelstora företag genom enklare och tydligare regelverk samt minskad rapporteringsbörda. Det handlar inte om att sänka ambitionsnivån inom klimat utan att frigöra mer resurser till innovation och omställning för att förbättra möjligheterna att nå målen effektivt.

Långsiktiga överenskommelser och klimatpolitiska styrmedel som bidrar till tydlighet för näringslivet och investerare i omställningen.

Investera i transportinfrastruktur som främjar tillgängliga, robusta och fossilfria transporter och inför tydliga styrmedel som driver på omställningen av transportsektorn.

Många företag uppger att kundkrav och kundvilja för hållbara produkter/tjänster saknas. Här kan klimatpolitiska styrmedel främja. Det offentliga kan också spela en viktig roll för att driva på utvecklingen genom offentlig upphandling.

Utöver detta krävs också tillgång till finansiering samt konkurrenskraftiga spelregler globalt. Vi ser positivt på att EU fortsätter att arbeta för att länder utanför EU antar sina egna koldioxidprissättningar. Först då skapas verkligt lika villkor för företagen.

Anna Normann
Hållbarhetsstrateg

Per Tryding
vVD och Policychef