Webbinarium: Förstå EU:s handelspolitiska verktyg

Datum / Tid


Online

Livesänd föreläsning via zoom

Pris

Kostnadsfritt för personer som är anslutna till vårt nätverk Trade Network. Under året genomför vi ett antal event kopplade till nätverket där vi belyser trender och regelförändringar som påverkar företag med internationell handel. Vi tar löpande emot nya deltagare. Kontakta oss gärna för mer information.

595 kr/pers för medlemsföretag i Handelskammaren. Här hittar du våra medlemmar.
895 kr/pers för icke-medlemmar.
Moms tillkommer. Anmälan är bindande, men platsen kan överlåtas.

Sista anmälningsdag är den 14:e oktober kl 9.15.

Eventet kommer att sända via Zoom. Ta gärna del av våra riktlinjer för användande av Zoom

– bevaka, agera och påverka när ditt företags produkter drabbas

Det förändrade geopolitiska omvärldsläget och det förnyade fokuset på konkurrenskraft inom EU gör att användandet av olika handelspolitiska skyddsinstrument kommer att öka framöver. Detta är något som märks redan nu men där många svenska företag saknar kunskap kring hur de kan bevaka, påverka och inte minst bör agera om deras produkter drabbas.

I sin portfölj har EU både traditionella verktyg såsom antidumpningstullar men numera även en rad nya handelspolitiska verktyg.

Under denna föreläsning får du en genomgång av hur olika handelspolitiska instrument fungerar men även hur ditt företag kan bevaka era intressen och hur ni ska agera om era produkter påverkas.

Föreläsningens innehåll:

  • Hur fungerar antidumpnings-, antisubventions- och andra traditionella skyddsåtgärder i praktiken? Vilka tidslinjer har företag vars produkter påverkas att förhålla sig till? Hur ser processen ut från utredning till beslut om exempelvis en antidumpningstull?
  • Hur fungerar EU:s nya verktyg om ekonomiskt tvång (ACI), utländska subventioner inom EU (FSR) och bristande tillgång för europeiska företag till upphandlingar i tredje land (IPI)? När kan de komma att användas?

Avslutningsvis ger våra föreläsare tips på hur svenska företag kan agera för att bevaka, påverka och förbereda sin verksamhet på kommande åtgärder från Bryssel.

Tipsa gärna dina kollegor, inbjudan gäller alla på företaget. Varmt välkommen med din anmälan.


Föreläsare Andreas Johansson och Victor Sand Holmberg från Aius Legal

Andreas Johansson är advokat och grundare av den Brysselbaserade advokatfirman Aius Legal som har fokus på frågor inom handelsrätt, konkurrensrätt och regulatorisk EU-rätt. Andreas har under 14 års tid arbetat på ledande advokatbyråer i Bryssel och Washington. Han har även tidigare erfarenhet från Utrikesdepartementet i Stockholm och Genève inom EU-rätt och handelspolitik.

Victor Sand Holmberg är advokat med fokus på EU-rätt och konkurrensrätt. Victor har arbetat på ledande byråer i Bryssel i ett decennium och ansluter till Aius Legal från Linklaters under september månad. Han har även erfarenhet som bolagsjurist på Scandinavian Airlines. Utöver den centrala konkurrens- och handelsrätten har Victor särskild expertis inom granskning av utländska direktinvesteringar (FDI), och har hanterat ett mycket stort antal anmälningar sedan den svenska lagstiftningen trädde i kraft 2023.


Introduktion till handelspolitiska skyddsinstrument

Handelspolitiska skyddsinstrument kan enligt WTO:s regler användas för att införa åtgärder mot prisdumpad import, subventionerad import eller om importen ökar kraftigt. Det krävs dock att man kan bevisa att importen har skadat eller hotat den inhemska industrin.

Kommerskollegium sammanfattar de tre traditionella handelspolitiska skyddsinstrumenten på sin hemsida enligt nedan:

  • ”Antidumpningsåtgärder används mot prisdumpad import. Åtgärderna utformas i regel som extratullar i procent av importvärdet. Antidumpningsåtgärder är de som används oftast.
  • Antisubventionsåtgärder används mot subventionerad import och genomförs oftast som extratullar i procent av importvärdet.
  • Skyddsåtgärder används mot kraftigt ökande import för att ge ett land tid att anpassa sig till en importökning som skett. Här kan åtgärderna ha formen av extratullar eller importkvoter.”

Källa: Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? | Kommerskollegium

0