Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2026-02-03.
I april 2023 tillsattes Produktivitetskommissionen med uppdrag att lämna förslag om hur produktiviteten i Sverige skulle kunna höjas. Tillväxten och produktivitetsutvecklingen har varit svag sedan finanskrisen 2008–09 och det finns därför angelägna motiv till att denna fråga prioriteras.
Kommissionen har arbetat under drygt två år och lämnat ett delbetänkande sommaren 2024 och ett slutbetänkande den 1 oktober 2025. Utredningen är nu under remissbehandling fram till den 4 februari då svaren ska lämnas till Regeringskansliet. Tillsammans omfattar delbetänkandet och slutbetänkandet omkring 1300 sidor som behandlar de flesta delarna av vår ekonomi. Omfånget är därför en utmaning i sig själv för en läsare.
Kommissionen konstaterar att den inte ser samma behov av genomgripande breda strukturreformer som var fallet på 1980- och 1990-talet. Att Sverige skulle ha allvarliga strukturproblem avfärdas med andra ord. Det är en verklighetsbeskrivning vi inte delar. Däremot lyfter utredningen fram förbättringspotential för många enskilda marknader och det finns en mångfald av rekommendationer i utredningen.
Den bild av arbetsproduktivitetens utveckling som presenteras visar att Sverige utvecklas i linje med de länder som inkluderas i jämförelsen. Med undantag för USA som uppvisar en starkare utveckling. De länder som Sverige jämförs med är alla EU-länder, förutom just USA. Därför är det rimligt att ställa sig frågan om det är den inre marknaden i Europa som inte ger en grund för produktivitetens utveckling på samma sätt som i exempelvis USA?
Under de senaste åren har brister hos EU:s inre marknad lyfts fram som begränsande för tillväxt- och produktivitetsutveckling. Ett välkänt exempel är Mario Draghis rapport ”The future of European competitiveness” från 2024. Draghi har en motsatt uppfattning, nämligen att genomgripande reformer är nödvändiga på bred front i Europa om det inte ska uppstå ett permanent och fördjupat gap i förhållande till utvecklingen i USA och Kina.
Ett område som Produktivitetskommissionen förvånande nog inte finner sig ha strukturproblem är arbetsmarknaden.
Kommissionen har samtidigt flera goda förslag och rekommendationer, även om de många gånger beskrivs på ett ganska allmänt plan. Dit hör sänkt statlig skatt som kan ge starkare incitament för arbete, att hyressättningen bör präglas mer av efterfrågan, förenklingar av regelverken som uttrycks i Plan- och bygglagen m.m. Det finns många förslag som syftar till förenklingar av komplexa tillståndsprocesser och olika former av administrativa förenklingar, vilket också är mycket positivt.
Ett område som Produktivitetskommissionen förvånande nog inte finner sig ha strukturproblem är arbetsmarknaden. Sverige har en av Europas högsta nivåer av arbetslöshet och inte minst en hög ungdomsarbetslöshet. Högre utbildning är inte längre en garanti för att ungdomar finner ett arbete efter examen. Nästan 500 000 människor är arbetslösa enligt SCB:s beräkningar, vilket är en ökning med omkring 175 000 personer jämfört med åren före finanskrisen för omkring 15 år sedan. Såväl sysselsättnings- som självförsörjningsgraden bland invandrare med ursprung i länder i Mellanöstern och Afrika är väsentligt lägre jämfört med den svenskfödda befolkningen.
Mellan 2010 och 2024 ökade antalet arbetslösa utrikes födda män med 93 procent och utrikes födda kvinnor med 88 procent. Samtidigt som antalet arbetslösa inrikes födda män och kvinnor minskade med 24 respektive 16 procent. Ser vi till långtidsarbetslösheten blir skillnaderna mellan inrikes- och utrikes födda ännu större. Detta kan inte beskrivas som något annat än ett omfattande strukturproblem, med ett stort behov av breda och genomgripande reformer. Den konjunkturförbättring vi kan se förtar inte problemet nämnvärt. Detta ekonomiska utanförskap samexisterar dessutom med en stor uppdämd efterfrågan på arbetskraft som gör att svenska företag inte kan rekrytera och därmed även förlorar i konkurrenskraft.
Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att det finns allvarliga strukturella problem i den svenska ekonomin. Exempelvis kopplat till arbetsmarknaden, skillnader mellan regioner samt komplexiteten av regler på ett antal områden. Detta är strukturfrågor som vi tror, till skillnad från kommissionen, kräver omfattande reformer om vi önskar komma tillrätta med våra produktivitets- och tillväxtproblem.
Martin Andersson, professor BTH
Johan Eklund, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, professor BTH
Sven Kristensson, ordföranden Skandinaviska Policyinstitutet
Lars Pettersson, vd Skandinaviska Policyinstitutet och forskare JIBS
