Denna replik publicerades i Dagens Industri den 1 juni. Regeringen säger nu att man förbereder och ökar takten i elområdesfrågan. I dagens slitna politkerlingo betyder det att man backar och i praktiken inte vill hantera frågan alls och absolut inte medan den själv äger makten, skriver ledningen för Sydsvenska handelskammaren.
Regeringens besked om att de skjuter på frågan om elområden är ett löftesbrott. Rimligen vet regeringen vad som står i förordningen som reglerar elområden och därmed att det inte längre finns legal grund för dagens indelning. Tidöavtalet lovar ju att elområden skall avskaffas efter utredning. Regeringen gav detta utredningsuppdrag till SVK och det skulle redovisas 29 maj lagom före valet. Detta innebar att frågan hamnar där den hör hemma, hos landets regering.
Nu är beskedet att detta regeringsuppdrag var förhastat eller möjligen att man misslyckats formulera det. Eller framför allt att man kom på att redovisningen ju blir före valet.
Regeringen säger nu att man förbereder och ökar takten frågan. I dagens slitna politkerlingo betyder det att man backar och i praktiken inte vill hantera frågan alls och absolut inte medan den själv äger makten. Risken är ju då att det blir en valfråga. Nu hoppas man kunna komma undan med att man visserligen vill, men inte har orken att agera. Och efter valet får man ju se.
I sin artikel gör regeringen ett antal i sig korrekta observationer. Elområdena skadar Sverige. Det är ingen långsiktig lösning.
I sin artikel gör regeringen ett antal i sig korrekta observationer. Elområdena skadar Sverige. Det är ingen långsiktig lösning.
Inom EU finns en arbetsfördelning. Elnäten och elhandeln regeras genom gemensamma EU-lagar. Men produktionsmixen, alltså vilka kraftslag som ett land skall ha för produktion av el, är huvudsakligen upp till varje land.
EU har en tydlig gemensam målsättning som är att ge hushåll och företag säker, trygg, hållbar och konkurrenskraftig energi till överkomligt pris. Elområden är en av två tillåtna metoder för att jämna ut skillnader i villkor och pris. Den ena är en handlingsplan med investeringar som alla kunder i landet betalar lika, vilket snart sagt alla i EU använder. Den andra är elområden som successivt skall försvinna genom att det skapas öronmärka medel betalade av kunder i bristområden – de så kallade kapacitetsinkomsterna som också kallas flaskhalsavgifter.
Det är upp till varje land att välja om man vill ha elområden, vilket framgår både i preambel (31) och artiklar (14.7) i elhandelsförordningen. Det är ett regeringsbeslut som man kan fatta enkelt. Att ändra gränserna är i sig inte svårt. Norge har gjort det flera gånger. Det ingår i modellen att man inte bara kan, utan skall, justera gränserna efter hand. Särskild utredning krävs inte, vilket regeringen såklart vet om.
Frågan är om regeringens linje att EU skall få mer makt över vilka kraftslag Sverige har spelar in här. Energiministern vill ju att kapacitetsintäkterna, vars enda syfte är att skapa prisutjämning, skall disponeras för subventioner av kraftslag och helst kärnkraft. Därmed öppnas ju för att EUs lagar kliver tydligt in i valet av energimix. Men kanske finns ingen tanke mer än att slippa vara i nuet där makten finns och prata om kärnkraft för näst-nästa mandatperiod.
Samtidigt har regeringen redan under de senaste åren hämtat in drygt tio miljarder mer i moms av sydsvenska hushåll genom de högre priser som elområde fyra skapar. Om ambitionen är att sydsvenska kunder exklusivt skall betala mer inte bara för sin konsumtion, utan också bära producenternas investeringsrisk, så finns det redan sydsvenska pengar till nya kraftslag.
Kanske vinner Tidöregeringen valet. Frågan är om de då skall ta tillbaka löftet från Tidöavtalet helt. Den uppskjutna utredningen kommer ju hur som helst landa in i ett helt annat regeringsavtal, blått eller rött. Regeringen är ju mot elområden säger de, men det betyder ju uppenbarligen inte att de tänker göra något.
Men regelverket är tydligt. Och efter femton år och 150 miljarder i överpriser har inget hänt. Troligen måste sydsvenska kunder överväga den rättsliga vägen via EU-domstolen.
Regeringens åsikter sänker inte priserna. Det gör bara handlingskraft.
Per Tryding, vice vd Sydsvenska handelskammaren Johan Eklund, vd Sydsvenska handelskammaren
