Vad kan svenska skattebetalare förvänta sig av den gemensamma, statligt ägda infrastrukturen i Sverige? Handelskammaren begär att Riksrevisionen ska utreda om Svenska Kraftnäts underlåtenhet att bygga ut elnätet är förenligt med myndighetens mål och uppdrag.

Så fort beslutet om att stänga kärnkraftverket Barsebäck var fattat stod det klart att det skulle påverka det svenska elnätet. I propositionen En uthållig energiförsörjning (1996/97:84) konstaterar regeringen att det krävs förstärkningar av elnätet för att återställa elbalansen med avseende på effektförsörjningen i och överföringskapaciteten till Sydsverige och utlandet efter Barsebäcks stängning. Överföringskapaciteten i det svenska elnätet har emellertid bara blivit sämre. Svenska Kraftnät har motiverat indelningen av Sverige i elområden som genomfördes under 2011 med att de är nödvändiga för att klara flaskhalshanteringen och den allt mer bristfälliga överföringskapaciteten i elnätet.

Mot bakgrund av detta ställer vi oss frågan om Svenska Kraftnäts underlåtenhet att agera för att förbättra överföringskapaciteten till Sydsverige ligger i linje med myndighetens uppdrag från regering och riksdag.

–Vår förhoppning är att Riksrevisionens bedömning ska ge klarhet i vad hushåll och företag egentligen kan förvänta sig från det statligt ägda stamnätet, säger Stephan Müchler, VD på Handelskammaren. Beror problemen på brister i utbyggnaden av elnätet? Eller är det meningen att svenska skattebetalare ska få tillgång till den statliga infrastrukturen på olika villkor?

För ytterligare kommentarer kontakta:

Stephan Müchler, VD, Handelskammaren; 0708-20 35 06

Joakim Lundblad, analytiker, Handelskammaren; 0765-47 24 50

Handelskammaren har sammanfattat beslutsprocessen som ledde fram till att Sverige fick fyra elområden och vilka konsekvenser det innebär för sydsvenska företag och familjer i rapporten ”Flaskhalsar och undanflykter”. Rapporten finns att ladda ned på Handelskammarens webbplats: http://www.handelskammaren.com/uploads/media/Rapport_2.11_final_final.pdf