Länen Kronoberg, Kalmar och Blekinge utgör vad vi i dag kallar Sydost. Det är en region med 600 000 invånare fördelade på 25 kommuner och nio arbetsmarknadsregioner, inom vilka invånarna bor och arbetar. I en ny rapport från Produktivitetskommissionen Sydost analyseras tillväxten i regionen. Rapporten visar på att det finns utmaningar i länen, med även möjligheter.
En grundläggande förutsättning för tillväxt i en region är att det finns företag som genererar vinster och anställer. Folk vill bo där det finns jobb, nya företag växer fram eller väljer att lokalisera sig där det finns arbetskraft och andra företag. Detta skapar löneinkomster och sysselsättning vilket bestämmer invånarnas inkomster. Därmed också skattekraften. När antal sysselsatta ökar eller när lönesumma ökar ger det högre skatteintäkter utan att skattesatsen behöver höjas. Tillväxten i näringslivet kommer antingen från att sysselsättningen ökar eller att ny teknik med mera, leder till ökad produktivitet i företagen. Denna positiva spiral är i slutändan vad som genererar ett ökat välstånd.
Produktivitetskommissionen Sydosts rapport har på grund av detta identifierat tre områden där produktiviteten och tillväxten i Sydost kan stärkas: infrastruktur, kompetens och omvandling.
Infrastruktur – Från ”där” till ”här”
En arbetsmarknadsregion definieras utifrån hur företag och arbetstagare organiserar sig och de utgör därigenom ett område inom vilket personer bor och arbetar. Arbetsmarknadens storlek och tillgänglighet är faktorer som spelar stor roll för näringslivets tillväxt. I Sydost är arbetsmarknadsregionerna små och det har i princip inte skett någon förstoring de senaste decennierna. Samtidigt koncentreras den ekonomiska aktiviteten i regionerna till centralorterna. För att förbättra förutsättningarna i regionen och dra nytta av den helhet som finns behöver tillgängligheten förbättras mellan arbetsmarknadsregionerna i Sydost. Också tillgängligheten till omkringliggande regioner och den internationella marknaden behöver uppgraderas.
Anders Borgehed, Regionchef Policy Sydost, menar att det finns stor potential i utbyggd infrastruktur för regionen.
– Sydost visar på en stor potential med arbetsmarknadsförstoring. I övriga Sverige har antalet regioner minskat betydligt när förbättringar av infrastrukturen har skett. I Skåne har arbetsmarknadsförstoring bidragit till att Malmöregionens storlek har fördubblats jämfört med 1985. Under samma tidsperiod har befolkningen i de tre större regionerna i Sydost ökat med 10–20 procent. Här finns plats att växa.
I Sydost finns också ett tydligt exempel på att en region inte behöver vara stor i sig själv, utan tillgänglighet/goda pendlingsmöjligheter till andra stora regioner, så kallad ”lånad storlek”, kan också vara en förutsättning för tillväxt. Att näringslivet i Älmhult har en tillväxt i linje med storstadsregionerna och en särskilt hög utbildningsnivå beror på IKEA:s expansion som har varit möjlig tack vare pendling av högutbildad arbetskraft från bland annat Malmö/Lund.
Kompetens – Lärosätenas betydelse
I Sydost finns det två lärosäten för högre utbildning; Linnéuniversitet och Blekinge tekniska högskola. Lärosätena spelar stor roll för företagens kompetensförsörjning på lokal nivå. Knappt hälften av de som rekryteras med specialiserad eftergymnasial utbildning kommer från lärosätet i det egna länet, medan drygt hälften är inflyttare.
Det är i dag stora skillnader i utbildningsnivå mellan de lokala arbetsmarknadsregionerna i Sydost. Kontrasten blir tydlig vid jämförelser. Exempelvis har näringslivet i Älmhults region 20 procent sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning. Karlskrona, Växjö och Kalmar ligger på kring 15 procent, men motsvarande siffra i övriga regioner är 10 procent eller lägre.
– Återigen så spelar storleken på arbetsmarknaden roll för var personer och företag väljer att lokalisera sig. Stora regioner lockar till sig både högutbildad arbetskraft och mer kunskapsintensiva verksamheter. En ökad tillgänglighet, arbetsmarknadsförstoring och lärosätena har stor betydelse för att stärka kompetensen i regionen, säger Anders.
För att stärka kompetensen i Sydost behöver samverkan mellan näringslivet och lärosätena bli bättre. Med tanke på regionens specialisering inom industri är det särskilt viktigt att bygga vidare på den yrkesinriktade kompetensen inom teknik och tillverkning. Här kan fler utbildningsplatser på yrkeshögskolan vara en väg framåt, liksom fler yrkesutbildningar på Komvux och gymnasienivå.
Återigen så spelar storleken på arbetsmarknaden roll för var personer och företag väljer att lokalisera sig.
Omvandling – Samverka och specialisera
Samtliga lokala arbetsmarknadsregioner i Sydost har en större andel sysselsatta i tillverkningsindustrin än genomsnittet för Sverige. Det pågår en tydlig omvandling inom industrin där nya yrken ersätter gamla. Samtidigt som sysselsättningen totalt sett faller i sektorn, ökar exempelvis antalet civilingenjörer inom industrin i hela Sydost förutom Kalmars och Västra Blekinges lokala arbetsmarknadsregioner. Tillsammans med Vimmerby och Oskarshamns arbetsmarknadsregioner är andelen kvalificerade yrken i industrin relativt låg, vilket kan förklara varför tillverkningsindustrin inte har återhämtat sig i Kalmar län under senaste decenniet.
Industrin och näringslivet som helhet står inför ett stort omvandlingstryck. Både ökad globalisering och digitalisering ställer krav på nya lösningar och ny kompetens. Kompetensomställning av personal och livslångt lärande är därför av stor betydelse. Yrkeshögskoleutbildningar kan med anledning av detta spela en stor roll för den regionala omställningen.
– Automatisering och internationalisering kan stärkas genom samverkan mellan bolag i regionen. Techtank är ett exempel på hur bolag kan samverka kring kompetensutveckling, innovation och internationalisering. Science Parks är också viktiga aktörer för ökad omvandling och innovation i näringslivet. Genom ökade möjligheter att samverka och specialisera sig på olika områden kan innovationsstrukturen i Sydost stärkas, menar Anders.
Författare: Sarah Mesch. Publicerad i Sydsvenskt Näringsliv 2019 nr. 4. Uppdaterad 2020-01-29