Under de senaste veckorna har en debatt förts kring coronastöden och i vilken utsträckning de nyttjas. Denna analys och debatt har framför allt haft ett nationellt fokus, och som alltid innebär det att viktiga regionala skillnader riskerar att förbises.

Sydsvenska Handelskammaren har därför genomfört en enkätundersökning bland sydsvenska företag om regeringens stödpaket. Svaren visar att pandemin har drabbat alla branscher. Över hälften av de tillfrågade företagen har tappat omsättning. Detta gäller även tillverkningsindustrin.

Undersökningen visar även på en tydlig bild av att pandemin förstärkt en redan splittrad marknad med vinnare och förlorare, oavsett bransch. Mer än vart tionde företag rapporterar om en ökad omsättning och bland de kunskapsintensiva tjänsteföretagen har 4 av 10 företag en oförändrad eller ökad omsättning. Osäkerheten är emellertid stor.

Flertalet företag bedömer risken att de måste avvecklas under det kommande halvåret som liten. 4 procent betecknar risken som hög.

Mer än hälften av alla svarande företag har eller planerar att söka någon form av Coronarelaterat stöd. De mest använda stöden är:

• korttidspermitteringar
• anstånd med egenavgifter
• sänkningar av egenavgifter
• omställningsstöd.

Omställningsstöd och företagsakuten har lägre användning och tycks ha fungerat sämre. Detta verkar bero på inriktning och utformning.

En stor majoritet ser behov av att det finns tillgång till fortsatta stöd under hösten (dock med vissa behov av förändringar i framförallt omställningsstöd och företagsakuten), men pekar även på behoven av hjälp att ta sig från reaktiva krisåtgärder till proaktiva tillväxtmöjligheter. Nyanställningsstöd och skattelättnader för tidigare permitterad personal är sådana exempel.

När det är dags att sätta fart på ekonomin igen efter krisen är det viktigt att företagen ges både rätt stöd och möjligheter. Baserat på våra medlemmars svar rekommenderar Handelskammaren följande:

• Förläng stöden. Det ger företagen stabila förutsättningar och tid till återhämtning – med minimal statlig ekonomisk risk.
• Revidera framför allt omställningsstödet och företagsakuten – låg nyttjandegrad indikerar fel utformning. Företagen bör även kunna kombinera permitteringarna med kompetensutveckling, vilket redan görs i andra länder.
• Fokusera på att stöden även i höst fortsätter vara väl kommunicerade med enkla ansökningsprocesser – detta har fungerat bra under våren och är A och O för företag som snabbt förväntas anpassa sig till en extrem situation.
• Undersök möjligheten till ytterligare stöd som riktas från akuta räddningsåtgärder till att istället få igång svensk ekonomi. Förslag på åtgärder är exempelvis sänkta skatter för företag som tar tillbaka permitterande. Ett rekryteringsstöd för nyanställningar hade också givit effekt.