Sverige kommer sakta men säkert att göra som Malmö

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2020-09-08.

Sydsverige har varit en pionjär i utsatthet för brott. Efter några år syns samma mönster i andra storstäder. Det gör också att Malmöregionen vet hur brott bekämpas och hur man driver företag i en tuff miljö, skriver Sydsvenska handelskammarens vice vd Per Tryding.

I debatten om brottslighet har fokus legat på det grova våldet och gängkriminalitet. Men även i näringslivet diskuteras dessa frågor allt mer, oftast under den breda och lite mildare rubriken säkerhet.

Märkligt nog saknas mer exakt statistik kring brottsligheten mot företag. Brå har i dag inget sådant uppdrag. Men Svensk Handel gör analyser av god kvalitet och det görs omfattande och löpande studier om trygghet hos medborgarna. 

För den som har bred kontakt med företag märks det också i valet av samtalsämnen.

Egendomsbrott i vid mening är såklart det vanligaste problemet. Här ingår stöld, rån och utpressning som kanske främst butik, restaurang och liknande möter mer än andra. Business to business företag har som regel en annan verklighet i och med att dessa i högre grad har en kontrollerad och segmenterad kontaktyta mot kunder och andra partners. De kan ofta köpa sig ur en del av problemen genom bevakning och säkerhetsföretag. 

Den verkligt stora exponeringen här är digital brottslighet som blir allt mer förslagen. Mycket skickliga imitationer av order från VD till ekonomichefen om snabba utbetalningar är i dag vanligt. Det har förekommit att mycket realistiska kulisser eller spökföretag har skapats för att beställa värdefulla leveranser.

Hos ledande personer finns ibland en bredare risk för utsatthet exempelvis i form av ID-kapningar som kan ta år att hinna ikapp rättsligt. Större företag kan köpa skydd, de mindre är mer utsatta. 

Till det kommer en annan konsekvens som är att en allt högre säkerhetskompetens numera krävs av företag som vill göra affärer internationellt. Detta sker som ett kundkrav även när det gäller affärer som är helt civila, alltså inte omfattas av exempelvis militär eller medicinsk sekretess.

Allt detta är frågor som nog de flesta delar av Sverige känner igen. Men i Sydsverige växer nu en ytterligare insikt fram som allt mer präglar arbetet med de här frågorna. 

Sydsverige har lite grand utpekats som pionjärer i utsatthet i dessa frågor. På 80-talet kom de danska Rocker-banden till Sverige. Här kallas de mc-gäng och de första gängen var skånska filialer till de danska. Men snabbt fanns centraler även i Stockholm och Göteborg. En yrvaken polismyndighet lärde sig dock så småningom en hel del om hur de skall tas.

På tiotalet uppmärksammades sedan skjutningar i Malmö. Det presenterades då i den svenska debatten som ett särskilt Malmö-problem. Malmö försökte för sin del få övriga landet att förstå att detta inte har att göra med unika förhållanden i Malmö. Nationella regelverk och beslut hade peggat bollen. EBO-lagen som lät nyanlända få flytta med bidrag fritt skapade trångboddhet och sociala problem som är en utmärkt mylla för rekrytering av våldsverkare. Regelverk kring vapeninnehav som var långt efter den danska och gjorde tillgången till vapen god. Detta och annat handlar om svensk lag och svensk myndighetsstrategi. 

Numera samverkar därför länsstyrelsen i Skåne, regionen, kommuner, polis, tull, kriminalvård och handelskammaren kring dessa frågor.

Debattklimatet gjorde denna typ av påpekande närmast suspekta då. Men i dag är Göteborg och Stockholm i fokus i samma grad. Malmöregionen måste sägas ha fått rätt i sitt påpekande att detta är en gemensam svensk utmaning, inte en lokal fråga

Även detta är numera något som företag uppmärksammar. Utöver den naturliga indignationen över utvecklingen finns en mer affärsrelaterad oro.

Kan detta påverka våra rekryteringar, inte minst internationella? Spiller platsens rykte över på vårt företags image? Kan vi samla till gäster till konferens? Kan detta rent av trycka tillbaka vår regionala eller nationella BNP?

I USA är detta inte nytt och det finns en omfattande forskning. Regioner som Chicago tycks inte drabbas av ekonomisk stagnation på grund av detta och inte heller företag i stort. Men enskilda kvarter och stadsdelar kan definitivt träffas väldigt hårt. Både London och Chicago publicerar heat-maps över brottslighet och den är tydligt koncentrerad till vissa tydliga områden, ibland enstaka gator. En viktig insikt är att samverkan är avgörande.

Numera samverkar därför länsstyrelsen i Skåne, regionen, kommuner, polis, tull, kriminalvård och handelskammaren kring dessa frågor. Det finns ett nationellt mandat från regeringen och ett konkret avtal om samarbete har ingåtts och nu pågått i två år. 

Detta har lett till insatser kring skydd mot digitala brott och arbete för att mota om våld i nära relation, som företag kan arbeta med lika väl som beroenden och missbruk. Även avhopparprogram och så kallade utsatta områden har funnits med på agendan. Svensk handel är också aktiva.

Men redan innan detta fanns samverkan i stadsdelen Sofielund i Malmö. Polis, fastighetsägare, kommun och Malmö universitet står bakom. Tidigare kunde polisen exempelvis bötfälla en svartklubb för olaga utskänkning. Ofta utan effekt. Nu har dock även miljöförvaltningen kopplats in. Och eftersom svartklubbar också begår flagranta brott mot olika miljöparagrafer blir påföljden betydligt hårdare. Svensk byråkrati biter.

Detta kan framöver utvidgas till fler aktörer och dimensioner. Andra tänkbara teman är sådant som översyn av kollektivtrafik till industriområden där det finns jobb. Enskilda företag på plats och fastighetsägarna gör stora insatser. Men även företag som inte finns i området kan bidra. Exempelvis genom att sponsra lokalt föreningsliv som idrott och annat.

Detta är självhjälp eftersom den lokala brottslighet som finns i en svensk stadsdel i vissa fall har kopplingar till aktörer som dyker upp i organiserade tillgrepp mot företag och även digitala brott.

Nationellt kan fortfarande mycket göras i denna anda. Fungerande skolor är exempelvis alpha och omega i utsatta områden. Men nästan överallt har dessa skolors rektorer nu sparbeting. Det är faktiskt ganska obegripligt när just dessa skolor borde ses som vårt viktigaste strategiska verktyg i detta sammanhang. De svenska politiska stuprören där departementen jobbar ”nationellt” men var för sig försvårar i onödan.

Internationellt behövs också mer samverkan. I dag är den politiska reflexen att stänga gränser och ställa en uniform vid bommen. Men om bovarna rör sig mer över gränsen är det effektiva motvapnet i stället att också polis och andra myndigheter och nätverk blir ännu mer integrerade och internationella.

Brott finns sedan Gamla Testamentet. Men den kan tryckas tillbaka med beslutsamhet och samverkan. Svenska samhället och staten har definitivt resurserna. Låt oss förpassa brottsligheten dit den hör hemma. I internationellt bästsäljande svenska kriminalromaner.

Per Tryding
Vice vd, Sydsvenska Handelskammaren