Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2025-03-21.
Svensk elförsörjning står inför en viktig och rent av avgörande utmaning. Produktion har försvunnit i söder och det tillkommer ingen ny. Vindkraft får nej, kraftvärme och gasturbiner får inte ihop kalkylerna och kärnkraften dröjer. Samtidigt saknas kapacitet för överföring från norr. Detta gör att vi har höga priser och brist på effekt vilket gör att näringslivet inte kan investera. Svenska Kraftnät menar för sin del att de gör allt de kan för överföringen (DI debatt 18 mars 2025).
Men Svenska kraftnät har i kapacitetsinkomsterna (populärt kallat flaskhalsintäkterna) ett viktigt verktyg som kan bidra till att lösa båda dessa problem betydligt mer aktivt än i dag. Dessa kan bidra till betydligt bättre förutsättningar för ny kraftproduktion i Sydsverige som kan förverkligas redan den här mandatperioden.
Kapacitetsinkomster är helt enkelt mellanskillnaden i pris mellan olika elområden multiplicerat med överförd kapacitet. Bara under 2024 uppstod ytterligare 20 miljarder. Dessa pengar är öronmärkta för att jämna ut skillnader och så snart som möjligt bygga bort dem. När det sker skall områdena avskaffas.
Men i dag blir användningen ibland rent av kontraproduktiv.
De senaste åren har ca 150 miljarder kronor samlats in. En del av dessa medel användes till de så kallade ”el-stöden”. Idag finns 85 miljarder kvar. Så stora belopp uppstår bara i ett elsystem med enorma behov av utjämning. Men tvärtemot vad Svenska kraftnät hävdar så används inte pengarna på ett adekvat sätt.
Svenska kraftnät använder i dag stor del av pengarna att stärka nät och förnya stationer för anslutning av ny kraftproduktion i elområde 1 och 2. Kanske behövs det, men det är inte det som kapacitetsinkomsterna skall gå till eftersom det snarast förstärker obalanserna.
Regelverket syftar till att förbättra flödena i elnätet. Det kan ske på kort sikt genom så kallad mothandel som innebär att nätägaren Svenska kraftnät köper extra produktion i bristområden, alltså södra Sverige. På längre sikt kan pengarna finansiera nybyggnation av elnät som stärker flödet norr till syd. Det kan även röra sig om att stärka stationer och nät så att de kan ta emot ny produktion. Regelverket är förhållandevis flexibelt så länge Svenska kraftnät gör satsningar som avser att lösa problemet.
Pengarna finns redan, men används inte.
Idag uppger Svenska kraftnät i sin årliga redovisning av pengarna att de kan göra mer mothandel men att det saknas kraftverk i söder som kan leverera. Men man behöver inte passivt vänta på att det kommer sådana kraftverk. Svenska kraftnät kan aktivt göra mothandel med nya kraftverksprojekt på kontrakt som sträcker sig över lång tid. Kraftverken kan sedan leverera el även för normal drift, alltså inte bara mothandel. I Europa kallas detta redispatch payment guarantee (betalningsgaranti för mothandel) och tycks vara helt enligt regelboken.
I norra Sverige används pengarna i dag till förnyelse av gamla stationer för att ansluta vindkraft och stötta den gröna omställningen (enligt svenska kraftnät). De stora anläggningarna i Sydsverige handlar om vindkraft till havs men kan även röra sig om gaskraftverk. Det har framförts i debatten att det inte skulle vara möjligt att använda alla de miljarder som finns för att stötta ny kapacitet i Sydsverige. Detta stämmer inte. Efter de kontakter vi har haft med Svenska kraftnät så bekräftar affärsverket att man inte analyserat frågan närmare, men även att de inte ser några direkta hinder att använda pengar som finns för exempelvis storskalig havsbaserad vindkraft. Inte heller tillsynsmyndigheten Ei har framfört några invändningar mot detta.
Det är svårt att se vilka invändningar som skulle finnas då det redan inom EU finns exempel på att Kommissionen har godkänt att pengarna används till stöd för havsbaserad vindkraft: De skulle således inte vara otillåtet statsstöd som ibland har framförts i debatten. Vad gäller Kriegers flak, som är det mest aktuella fallet, har Svenska kraftnät för några år sedan själv föreslagit en sådan lösning.
Både balanskraft och förnybart som kan leverera lokal el kan alltså vara klar inom några år. Beslut om investering kan fattas redan denna mandatperiod. Politiskt är det svårt att se en tydligare win-win. Särskilt som dessa investeringar inte lämnar några spår i statskassan eller statens upplåning. Pengarna finns redan, men används inte.
Det finns säkert mer vi kan göra med alla dessa medel. Det underskott av elproduktion som efter nedläggningarna av viktig basproduktion nu genom höga elpriser drabbar elkunderna måste åtgärdas. Vi anser att det är viktigt att regeringen ger uppdrag till Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät med avsikten att kapacitetsinkomsterna i större utsträckning löser de kapacitetsproblem som till att börja med genererade dessa. På EU-nivå är detta inte kontroversiellt.
De pengar som samlas in på grund av bristande nätkapacitet ska användas till att på olika sätt öka nätkapaciteten. Nuvarande situation där problem genererar miljarder till statskassan utan att staten försöker lösa dessa är ohållbar.
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola och elmarknadsanalytiker
Björn Öberg, advokat specialiserad på energi och infrastruktur
Per Tryding, vice VD, Sydsvenska handelskammaren
