Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 2023-11-17.
I en replik till vårt inlägg om problemen med den nya beräkningsmetod som Svenska kraftnät ska införa svarar Svenska kraftnäts Mårten Bergman i ganska svepande ordalag att införandet av detta måste ske för att Svenska kraftnät måste ”stödja rättvis och lika tillgång till nätet i Sverige och i andra länder”. Vidare anför han att modellen måste införas för att hantera ett alltmer väderberoende system (sol- och vindkraft). Mer konkret framförs å ena sidan att resultaten från de simuleringar som gjorts är osäkra men å andra sidan att modellen visar ökad samhällsnytta.
Vi menar att detta i sig fångar ett av problemen. Om resultaten är osäkra, så kan inte slutsatsen att det blir ökad samhällsnytta betraktas som säker.
Men vi menar att det finns fler problem med Svenska Kraftnäts och Bergmans linje.
Låt oss börja med den påstått visade samhällsnyttan.
Docent Mats A Nilsson – en av undertecknarna till denna artikel – har tillsammans med Energiföretagen Sverige (elbranschens organisation) undersökt ett av de märkliga fenomen som förekommer i dagens simuleringar av den nya metoden.
Metoden använder nämligen mer vattenkraft än vad som i verkligheten produceras. Vattenkraft är visserligen en förnybar resurs men den är inte oändlig. Det går alltså inte att använda mer vattenkraft i den nya modellen. Denna överskattning av vattenkraftsproduktionen är välkänd för alla, inklusive Svenska Kraftnät som är ansvarig för arbetet. Men Svenska Kraftnät har inte gjort en bedömning av hur stora volymer överproduktion som simuleringarna antagit. Det saknas också en monetär skattning från Svenska kraftnäts sida, som man i stället har uppmanat branschens aktörer att genomföra på egen hand.
Vi redovisar här ett sådant försök. Det handlar alltså om att bedöma hur den överskattade användningen av vattenkraft i modellen (mer än som faktiskt finns) påverkar samhällsnyttan.
Trots utmaningar med denna typ av bedömning menar vi att storlekstalen ändå är en god approximation av hur stor överskattningen av samhällsnyttan är. Redan om beräkningen inkluderar överuttag av vattenkraft i svenska elområde SE1 (nordligaste Sverige) så försvinner 50 procent av det beräknade nordiska samhällsekonomiska överskottet.
Räknar man in det totala överuttaget i modellen inklusive all vattenkraft i både Norge och Sverige, är det högst troligt att hela samhällsnyttan försvinner. Detta beror på hur metoden påverkar den så kallade intradagsmarknaden som hanterar prognosfel på spotmarknaden (mer om detta strax) samt minskad förutsägbarhet för kunder och producenter, vilket skapar kostnader.
Svenska kraftnät fortsätter att ignorera de möjligheter de faktiskt har att påverka en otroligt skev fördelning av kostnader som den nya metoden genererar.
Ett grundargument från Svenska Kraftnäts sida för den nya metoden är att den är bättre på att hantera ökande väderberoende kraftproduktion. Men just trycket på intradagsmarknaderna är i själva verket ett problem för modellen. Priser och volym på elmarknaderna görs upp dagen före leverans på spotmarknaden på Nordpool som därför också kallas dagen-före-marknaden. Men det blir alltid vissa prognosfel och de måste hanteras mer kortsiktigt och marknaden för det kallas intradagsmarknaden. Om exempelvis ett kraftverk dagen före lovat att leverera fem megawatt, men bara kan tillverka fyra, så måste den sista megawatten köpas upp från annat håll. Men den nya flödesmetoden försämrar kraftigt möjligheten för vind- och solkraft att hantera prognosfel. De får svårare att kostnadseffektivt sätt ”handla sig i balans” på den så kallade intradagmarknaden.
En följdeffekt av detta är att trycket ökar på Svenska Kraftnät att vidta åtgärder i leveranstimmen eftersom systemobalanserna ökar. Det ät åtgärder som kräver snabb och relativt uthållig energi-flexibilitet. Men just denna flexibilitet är i många fall är en bristvara redan i dag. Den flödesbaserade metoden blir både dyrare för alla som av något skäl måste justera sin produktion eller konsumtion och det försämrar balansen i kraftsystemet. Det är svårt att förstå hur detta blir bättre i en värld med mer väderberoende kraft.
När det gäller den uppgift Svenska kraftnät har att verka för en ökad nordisk och europeisk samhällsnytta är det en väl idealistisk syn på tillvaron. Deras norska motsvarighet, Statnett, har instruktionen att verka för att bidra till norsk nytta. Detta kanske förklarar varför Norge är det enda land som vi egentligen kan utropa till vinnare med den nya metoden. Men det är också så, rent praktiskt, att svensk infrastruktur som betalas av svenska medborgare, i förlängningen måste generera någon sorts nytta för svenskt vidkommande. När både kunder och producenter blir förlorare bör detta leda till eftertanke och eventuellt vidare undersökning innan metoden införs. Vi hävdar fortsatt att metoden kan generera andra utfall om systemoperatörerna gör andra val. Tyvärr berörde inte Bergman i sin replik med ett enda ord de konkreta förslag som vi anförde i vår ursprungliga artikel. Svenska kraftnät fortsätter att ignorera de möjligheter de faktiskt har att påverka en otroligt skev fördelning av kostnader som den nya metoden genererar.
Slutligen måste vi korrigera Bergman när det gäller priserna. Metoden tycks så här långt leda till att högprisområden, elområden 3 och 4 i Sverige får högre elpriser. Priserna går upp i alla svenska elområden. Detta trots ett överuttag av billig vattenkraft i simuleringarna. Detta paradoxala resultat borde i sig leda till ytterligare undersökningar innan modellen införs.
Om infrastrukturen används ”bättre” och ”effektivare” borde vi enkelt kunna hitta någon vinnare. Mer överföring borde leda till lägre elpriser i elområden 3 och 4. När detta inte sker, och ingen vinnare finnes, varför införa denna variant av flödesbaserad kapacitetsberäkning? Vi vidhåller vår uppmaning att Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät måste verka för en variant av den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som verkligen genererar nytta för det svenska samhället, i synnerhet hushåll och företag.
Per Tryding vVD Sydsvenska Handelskammaren
Mats Nilsson docent miljöekonomi, Södertörns högskola
