Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2024-11-20.
Är Sverige världens mest jämställda land? Ja, åtminstone är vi på topp 5-listan. Enligt World Economic Forums Global Gender Gap Report från 2023 lyfts Sverige fram tillsammans med Island, Norge, Finland och Nya Zeeland som främst när det kommer till kvinnors ekonomiska deltagande och möjligheter, utbildningsnivå, hälsa och överlevnad samt politiskt inflytande. Europeiska unionen mäter utifrån ett 100- index och där får Sverige som enda land (2023) över 80 poäng. I kategorierna kunskap, makt och arbete är Sverige bäst i EU.
Ger då dessa siffror anledning att fira? Där är svaret inte lika självklart. Visst är det positivt att Sverige ligger i framkant och inspirerar andra länder. Samtidigt leder vi ett lopp med ganska långsamma hästar, där tempot är lågt även från dem i täten. Trots att svensk standard är något helt annat jämfört med många andra länder, är gapet mellan kvinnor och män fortfarande stort – för stort. Inte minst på samhällets maktpositioner.
Makt och inflytande kan mätas på flera sätt. Sedan 2018 driver Handelskamrarna i södra Sverige initiativ för att öka kvinnors representation i näringslivets styrning och verka för att fler bolagsstyrelser blir jämställda. Varje år mäter vi hur det ser ut i de största bolagens styrelser, ordförandeposter samt vd-positioner. Det gör vi dels för att synliggöra och öka möjligheterna för kvinnor att ta plats i bolagsstyrelser, dels för att öka bolagens kunskap och kompetens i styrelserummen och därigenom bli mer lönsamma.
Årets rapport från Handelskamrarna visar att utvecklingen går för långsamt. Bara 25 procent av ledamöterna i de största svenska bolagsstyrelserna är kvinnor. Någon förändring från ifjol har inte skett. När vi tittar enskilt på varje bolagsstyrelse blir siffran dystrare. Endast i vart femte (20 procent) styrelserum i Sverige sitter det en kvinna på varannan stol (40/60). Inte heller där har det skett någon förändring från förra årets mätning. Den långsamt men ändå positiva utvecklingen som setts tidigare år, tycks dessvärre ha stagnerat.
En mix av okunskap, bristande intresse och bortprioritering, tror vi ligger till grund för situationen. Lågkonjunkturen har drabbat många bolag och i sämre tider är det lätt att titta inåt och försöka arbeta med det man har, snarare än att lyfta blicken och söka extern kompetens. Vår undersökning visar att andelen verkställande direktörer som anser att en jämställd styrelse är viktigt, har minskat med fem procentenheter. Vår analys är att det är en följd av tuffare ekonomiska tider.
Endast i vart femte (20 procent) styrelserum i Sverige sitter det en kvinna på varannan stol (40/60).
Andelen bolag med externa ledamöter har sjunkit under det senaste året, vilket också kan härledas till lågkonjunkturen. Att lägga tid på en kompetent valberedning eller rekryteringskonsult ligger i riskzon för att prioriteras bort och ledamöter till styrelsen handplockas istället internt eller från det egna nätverket.
Detta förfarande vet vi är vanligt och till nackdel för kvinnliga styrelseledamöter, som kan konkurrera med sin kompetens men har svårare i de ledande nätverken där männen är i majoritet. Besvärande nog anger fortfarande en fjärdedel av bolagen att de har svårt att hitta kvinnor med rätt kompetens. Handelskamrarna i södra Sverige har samlat sammanlagt över 400 kvinnor med kompetens och erfarenhet för styrelsearbete. Så kvinnorna finns, man måste bara veta var eller hur man ska leta.
Kraven utifrån ökar på att släppa in och dra nytta av kvinnors kompetens i styrelserummen. Senast vid halvårsskiftet 2026 kräver EU att alla bolag med över 250 anställda har en styrelse som består av minst 40 procent ledamöter som är kvinnor. Sverige har ett undantag, baserat på vår relativt starka ledande position.
Men skulle vi börja halka efter, kommer kravet även börja gälla här. Fler kvinnor i styrelserummet handlar främst om självbevarelsedrift hos bolaget. Styrelsens roll har utvecklats i takt med att den moderna affären blivit mer komplex. Tekniska framsteg, krav på hållbarhet och samhällsansvar samt juridiska teknikaliteter har medfört att dagens styrelser måste ta hänsyn till långt fler externa faktorer än tidigare. Förväntningar på transparens, engagemang och öppenhet, har också ökat över tid.
Jämställda styrelser, gärna med en mångfald inte bara vad gäller kön utan även i kompetens, erfarenheter, bakgrund etcetera, är bättre förberedda att möta den moderna tidens krav och uppvisar därmed också i högre grad ekonomisk stabilitet och vinst. För att stärka svenska bolags konkurrenskraft är det fortsatt viktigt att driva på för fler kvinnor i styrelserummen. Så Sverige på riktigt kan bli världens mest jämställda land och därmed en förebild för fler länder att följa efter.
Ulrika Dieroff, chef Affärsservice, Sydsvenska Industri- och Handelskammare
Stina Jernhed, projektledare Styrelselistan, Västsvenska Handelskammaren
Lihiva Söderdahl, projektledare 100-listan, Östsvenska Handelskammaren
Victor Wakerius, marknads- och affärsutvecklingsansvarig Handelskammaren i Jönköpings län
