Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2025-10-23.
Det saknas inte utmaningar för svenska företag. Vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Tullkriget rör om i leveranskedjor och prislistor vilket försvårar export. I Europa fortsätter kriget i Ukraina, som dessutom flyttar närmare. Polen har nyligen aktiverat Natos artikel 4 kring samråd för att skydda gränsen efter ryska kränkningar och beredskapen på nordiska flygplatser utmanas.
I det läget är det många som har reagerat på att vi ska gå in i vintern utan skyddsnät. För när Svenska kraftnät (SVK) nu meddelat att man avbryter upphandlingen av effektreserv är det precis det som sker. SVK tycks leva i en egen värld.
För svensk industri och svenska jobb är detta läge direkt farligt. Och när vi granskar processerna blir det faktiskt svårt att förstå hur SVK resonerar och agerar. Deras agerande bidrar i vårt förmenande till att försvaga svensk konkurrenskraft, vilket i klartext betyder högre arbetslöshet och färre investeringar.
Bakgrunden är att Sverige har Europas två svagaste effektområden med underskott på egen produktion. Det är unikt. Alla andra har minst 100% egen produktion i sitt område. I Sydsveriges SE4 är det lägst i Europa med omkring 20% egen förmåga. Därför behöver man i förväg ha kraftverk beredda att gå in som reserv om annan produktion eller import inte levererar.
Men det är inte en utveckling vi kan acceptera.
För det första finns sedan sommaren 2025 en ny tydligare instruktion till Svenska kraftnät som nu måste ”skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv, internationellt konkurrenskraftig, hållbar och trygg elförsörjning i Sverige”. Det får betraktas som uppseendeväckande att SVK missar målet direkt i första testet kring effektreserven.
Argumenten för att inte handla upp är minst sagt teknokratiska och man får intryck av att SVK nästan definierat bort sig från möjligheten att lyckas. ”Varför” är en fråga Regeringen kanske bör ställa till SVK? Det finns EU-regler kring detta, men Sverige har fått ett tydligt undantag från dessa genom att man får bortse från statsstödsregler vid kontrakt på upp till 800 MW. Karlshamnsverket har 600 MW, så det och lite till ryms väl i mandatet. Men sedan har Sverige själv satt ett pristak baserat på priserna kraftvärme/värmepump. Efter att buden inkommit konstateras sedan kort att taket överskrids och det därför inte går att handla upp.
Det är tveksamt om man behöver begränsa sig själv med tak. Oavsett det så är det märkligt att de inte kan handla upp något alls. 800 MW gånger ett takpris (kanske 120 000 kr/Mw) bör ge åtminstone något utrymme.
När vi sedan ser att SVK förra veckan går ut med att det finns effekt nog vid en normal vinter känns det än märkligare. För man handlar inte upp reserver för ett normalfall. Vid en så kallad tjugoårsvinter – alltså ett scenario som förmodligen inträffar var tjugonde år – uppger SVK att underskottet är 500 MW. En tioårsvinter innebär 200 MW i underskott. Nog borde det finnas utrymme.
I värsta fall kan detta leda till att befintlig kapacitet helt enkelt försvinner, eftersom de aktuella kraftverken inte kan drivas vidare utan beställare. Då står vi nakna i en farlig tid.
Som för att strö salt i såren kom det nyligen fram från elmarknadsrådets protokoll nyheten ”att avgiften som finansierar den Strategiska reserven enkom tas ut på förbrukning i SE3 och SE4.” Det betyder alltså ytterligare belastning på företag i Sydsverige, som nu får betala sin egen räddning – om den kommer. Detta är bara klubbats utan remiss.
Det kan inte vara rimligt att företag och hushåll ska stå beredda att vara buffert för en misslyckad upphandling.
I stället menar SVK att lösningen är att priserna kommer att rusa vid effektbrist och att företagen och hushåll då drar ner på sina aktiviteter. Då löser sig problemet av sig självt. Förklara det för de människor som kommer att förlora sina arbeten och för de företag som tvingas lägga ned eller flytta verksamhet.
Det måste sägas att detta är extremt cyniskt. Det kan inte vara rimligt att företag och hushåll ska stå beredda att vara buffert för en misslyckad upphandling. Forskning visar ju också att kunder inte ens kan styra sina beteenden efter kortsiktiga svängningar i elpris. En av våra medlemmar skrev nyligen ett förtvivlat mejl kring elpriserna att ”det finns inga incitament att fortsätta investera, totalt mörker” och ”flera företag i regionen är helt uppgivna och känner sig hjälplösa – verksamheter kommer att stänga”.
Vi uppmanar Svenska kraftnät att ta ett omtag och om inte det går måste politiken in och agera. Tyvärr tvingas vi även konstatera att SVK:s agerande gång efter annan tycks gå emot utfästelserna i Tidöavtalet. I en stökig omvärld behövs verkligen konkurrenskraftig och trygg elförsörjning. Det verkar bli motsatsen i vinter.
Johan Eklund, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, professor BTH
Per Tryding, vvd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
