Vinnare 2020: Dan Zethraeus och Helena Linge

För åttonde respektive femte året i rad kunde Handelskammaren vid sitt årliga höstmöte äntligen avslöja vinnarna av Årets Tekniker och Årets Tekniklöfte 2020. Den här gången gick båda priserna till tekniker baserade i Lund. 

Årets Tekniker 2020

Priset Årets Tekniker 2020 tilldelades Dan Zethraeus för sitt innovativa arbete kring elektrifierade och smarta vägar. Dan arbetar som innovationschef på företaget Elonroad, som han även är grundare av. Där har man utvecklat en elektrisk laddningsskena som placeras på vägar för att på så sätt kunna överföra energi till elfordon. 

Det hela började 2012 när jag funderade på att skaffa en elbil. Dock fanns det inte så många att välja mellan, batterierna var stora och bilarna var väldigt dyra. När jag var liten lekte jag med bilbanor, så jag tänkte att man borde kunna ha skenor istället för de jättestora batterierna. Efter ett tag hade jag lite olika idéer och byggde legoprototyper tills jag fick fram en ganska enkel lösning”, berättar Dan.  

I grunden är uppfinningen ett klimatprojekt. Idag kan en elbils batteri väga ungefär ett halvt ton. Med uppfinningen är tanken att man kan bygga upp en infrastruktur som stödjer eldrivna fordon. På så sätt skulle en elbils batteri kunna halveras och därav både bli lättare och billigare. 

Man får en snabbare övergång till elektriska fordon. Just nu är det inte så många som har råd att betala 400 000 kr för en elbil”.  

Elonroads laddningsskena är unik i det att strömmen i skenan endast slås på en meter åt gången, medan andra lösningar har strömmen påslagen under längre sträckor. Det är just den här tekniken som gör det möjligt att ladda både stillastående och körande elfordon. Tekniken leder även till en säkrare elektrisk miljö. Idag bedriver Elonroad en testanläggning på Getingevägen i Lund. 

Dan har gjort en yrkesmässig resa, från att ha arbetat på SVT till att nu vara grundare av Elonroad. Genom resan har det stora teknikintresset alltid varit ledande. 

Jag hade kompisar som byggde datorer på 80-talet och jag var med i IT-bubblan. Man skulle kunna säga att teknikintresset har tagit mig runt. När jag arbetade på SVT var jag med och byggde en av de första klippdatorerna tillsammans med några andra tekniker. Det är som ett behov och en vilja att göra något som jag har användning av

Dan poängterar vikten i att samarbeta och lära sig från andra. Han nämner även att uppfinningen inte hade blivit något utan Lunds universitet, där han fick hjälp av en professor som nappade på hans idé. 

Vi fick forskningspengar från Lunds universitet. Då sade jag upp mig från mitt dåvarande jobb vid SVT och blev anställd vid universitetet. Det var jättespännande att helt plötsligt få stå bland alla forskare och doktorander, från att ha suttit och arbetat med humor i TV-rutan”. 

Att få utmärkelsen Årets Tekniker kom som en överraskning, speciellt då Dan egentligen inte är någon ingenjör. Under fjärde året på fyraårig teknisk linje hoppade han av utbildningen. 

När jag var handledare för doktorander och blev inbjuden till forskningsmöten var jag tvungen att varje gång säga att ni kan det här mycket bättre, men att det kanske skulle gå att göra såhär. Jag är nog mer av en idéspruta, och när det kommer ner på detaljnivå lämnar jag gärna över till någon annan. Så att ändå få bli titulerad Årets Tekniker är jättekul.

Det är som en kröning på ett hårt arbete. Det är lätt att vara i ekorrhjulet och glömma bort. Men det här kommer jag att minnas.” avslutar Dan.

Årets tekniklöfte 2020

Priset Årets Tekniklöfte 2020 tilldelas Helena Linge för hennes arbete med utvecklingen av systemet CiCADA, som ska kunna förutspå vilka barncanceröverlevare som riskerar att få följdproblem senare i livet. 2018 bildade hon även företaget Concidera Health, där hon nu arbetar med att optimera den medicinska uppföljningen. 

Idag har man utvecklat och kombinerat behandlingar som gör att cirka 80% av de som drabbas av barncancer överlever och kan gå vidare med sina liv, till skillnad från på 70-talet när det endast var runt 20% som överlevde. Dock kan barncancerbehandlingar leda till en rad biverkningar som uppstår först i vuxen ålder, så kallade sena effekter. 

Bland de allvarligaste biverkningarna finns hjärtproblem och ökad risk för en andra cancer., men utan behandlingen hade de inte varit i livet idag. Det är ett tveeggat svärd”. 

Trots alla de problem som kan uppstå hos barncanceröverlevare är mängden ordentlig uppföljning liten, och den som väl har genomförts har främst varit på frilans- och intressebasis. Just i Lund har intresset varit stort. Medgrundaren till Helenas bolag, Thomas Wiebe, har ägnat 12 år åt att samla in all behandlingsdata på de barn som drabbades av cancer i södra sjukhusregionen, och det är just den datan som ligger till grund för Helenas system. 

Det fanns en stor möjlighet att ägna sig åt forskning utifrån registret, men jag menade att det även skulle vara möjligt att använda det kliniskt.

Vad som nu har skapats hos Concidera Health är två webbaserade verktyg. Med det ena verktyget är det möjligt för vårdpersonal att få en samlad bild över behandlingarna som en patient fick i sin barndom. Det andra verktyget bygger på artificiell intelligens och kan utifrån den stora mängd data upptäcka olika mönster och samband. Tillsammans kan verktygen hjälpa vårdpersonal att identifiera och förutsäga vilka patienter som kan drabbas av cancerbehandlingens sena effekter. Det blir då möjligt att sätta in speciella åtgärder i tid. Systemet används idag i Skåne. 

Det vi satsar på härnäst är att hjälpa fler utanför regionen också. Vi vill hjälpa de där det inte finns någon behandlingsdata, så att även de kan få medicinsk uppföljning”, berättar Helena. 

Innan grundandet av Concidera Health och systemet CiCada ägnade Helena flera år till att arbeta med forskning. Inspirationen som ledde till Helenas idé var viljan att skapa något som skulle kunna användas praktiskt. 

Jag gick från att vilja veta till att vilja omsätta i praktik. Jag ville att det jag skapade skulle komma till någon användning och att det skulle göra nytta.” 

När vi frågar Helena hur det kändes att ha vunnit Årets Tekniklöfte berättar hon att det kom som en stor förvåning. 

Det är jättekul. Jag trodde ju först att det inte var riktigt sant och att det var någon som skämtade. Att vinna Årets Tekniklöfte är som ett kvitto på att det är värt att satsa och att om ens idé är bra är det värt att gå vidare med den. 

Text: Matilda Bengtsson, Foto: Roger Nellsjö. Tidigare publicerad i Sydsvenskt Näringsliv nr 1, 2021.