Artikeln publicerades på europakorridoren.se den 2022-03-03.

Dagens järnväg täcker inte behoven, varken för person- eller godstrafik. Och nya stambanor kommer dessutom leda till en mer produktiv ekonomi och en ökad efterfrågan på arbetskraft. Det säger Per Tryding som är vice vd på Sydsvenska Handelskammaren och ser stora fördelar med nya stambanor.

— Vi har en kapacitetsbrist, och vår bedömning är att det behövs mer stambanor oavsett hur snabbt de ska gå. Men vi tycker att det är lika bra att satsa på höghastighetståg när man ändå bygger. Det kommer också leda till att man kan separera gods- och persontrafik. Det är en av de viktigaste faktorerna.

Efterfrågan på tåg kommer att öka enligt Trafikverket – kommer vi kunna möta den efterfrågan?

— Inte utan att vi inte gör något åt förutsättningarna, att vi rustar upp infrastrukturen. Vi delar bedömningen att efterfrågan kommer att öka. Dels för att det pågår en uppgradering av järnvägen i Danmark och Tyskland så vi kommer kunna se internationellt affärsresande med tåg på ett sätt vi inte har sett på länge. Sedan finns det ett jättestort intresse av att köra gods, kan man bara öka leveranssäkerheten så kommer många vilja använda sig av tåget. Mycket av det handlar om att skapa förutsättningar med mer infrastruktur. Det är vår bedömning.

Vilka effekter kommer nya stambanor ha i Sydsverige?

— Det leder till ökad produktivitet i hela ekonomin som också blir effektivare. Allt fler gör lite effektivare insatser och då lyfter ekonomin och då ökar efterfrågan på ny arbetskraft. Ökad produktivitet driver förnyelse och därmed sysselsättning. De jobb som tillkommer tenderar då att bli mer relevanta för dagens ekonomi och därmed lite mer robusta och folk får mer rätt kompetens i förhållande till det som behövs. Den dynamiken, den effektkedjan är viktig att stimulera. Och stambanorna är ett sätt att göra det.

Finns det något exempel på det?

— Vi har ett mikroexempel på detta i form av Citytunneln i Malmö. Den ansågs först vara för dyr men är nu fullt utnyttjad och har varit ett otroligt lyft som har lett till massor av etableringar. Först byggdes Öresundsbron och då gick tågtrafiken i en slags yttre ring runt Malmö, och in i centrum till stationen, så det tog ganska lång tid att åka tåg till brofästet från centrala Malmö. Med Citytunneln kapade man den tiden radikalt från över 30 minuter till 15 minuter. Och från Hyllie rör det sig om en minut – och det skapade den här tillgänglighetspunkten i Hyllie med ett mikroläge som är helt fantastiskt. Där har du ju då tillgång till att åka tåg till Göteborg, Lund och vidare upp i Skåne och dessutom nära till Kastrup. Detta har gjort att det är otroligt attraktivt att ha företag i Hyllie. Detta hade inte skett utan Citytunneln.

Skulle något liknande kunna ske på något annat ställe?

— Detta kan man applicera på till exempel Borås. Grundprincipen är den samma – du får ett språng i din tillgänglighet i förhållande till viktiga saker som din personal och dina kunder. Den här språngvisa utvecklingen är svår att prognosticera, därför underskattar man den. De här barriärbrytande effekterna får man inte genom att bara bredda en väg, då blir det bara lite bättre av samma i stort sett. Men med snabbtåg blir det en radikal förändring och ändrar typen av relationer man kan ha.