Ta kontroll över energikrisen

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2022-03-08.

Det är extra intressant att det i särklass största energipolitiska beslutet i Sverige just nu fattas bakom kulisserna. Det handlar om trettio miljarder i så kallade flaskhalsintäkter som svenska kraftnät hanterar. Pengarna är öronmärkta för att ta bort skillnader i pris mellan elområden. SVK har nu ingett sitt förslag på hur pengarna skall användas.

De här flaskhalsintäkterna är en central del av systemet med reglering genom prisområden. Priser på el sätts dagen innan den skickas i datorer på en handelsbörs. Därför kan man tänka bort elnätet. När spotpriset skall sättas så skapas först ett utgångspris baserat på tillgång och efterfrågan inom varje område. Detta sker som om det helt saknades fysiska hinder. Därför blir det låga utgångspriser i norr och höga i syd. Sedan skall handel mellan elområdena jämna ut prisskillnaden. Men mellan elområden så tar prisbildningen hänsyn till att elen måste flyttas på ledningar. Därför stannar utjämningen av och ett slutpris skapas som är olika för varje elområde. Detta sker en gång i timmen.

Nu skall all el inom varje område använda detta slutpris. I handeln mellan elområdet i norr skall säljaren få betalt med sitt områdes pris. Och köparen skall betala sitt eget områdes pris, som är högre.

SVK:s förslag är mycket defensivt. Regeringen bör nu snabbutreda en mer aktiv hållning.

Skillnaden mellan detta höga pris som betalas in av kunden och det låga som säljaren får är det som kallas flaskhalsintäkt.

Reglerna är tydliga med vad som skall prioriteras. Skillnader skall jämnas ut med motköp och med förbättrade elnät och nya ledningar. Motköp innebär att nätägaren köper extra el på plats i de prisområden som har höga priser. Då ökar utbudet under timmen och utgångspriset sjunker, och behovet av import minskar. SVK kan till exempel köpa produktion i Danmark och Norge.

SVK:s förslag är mycket defensivt. Regeringen bör nu snabbutreda en mer aktiv hållning.

För det första ett program för aktiva motköpsaffärer. Detta bör vara stort och långsiktigt så att marknaden plockar fram all kapacitet som finns. Det finns många mindre producenter som kan bidra. Endast 90 miljoner kr gick till motköp 2021 och under 2022 föreslår SVK samma låga nivå. Detta kan knappast påverka en marknad på 75 miljarder kronor. Nivån bör ligga på miljarden.

För det andra bör Sverige ta fram avtal med grannländer om hur man med motköp kan hantera situationer när man inte vill exportera. Exempel finns.

För det tredje marknadskoppling av ny produktion. Vindparkerna till havs kan anslutas med dessa pengar. Pengarna är ju låsta till exakt denna typ av satsningar.

För det fjärde bör en jakt på trimning av nätet i samarbete med regionala och lokala nät göras. Även beredskapsåtgärder bör kunna tas denna väg.

Vad gäller nätsatsningar tar SVK bara upp redan gjorda investeringar, som sydvästlänken vilken hade byggstart 2012. SVK vill lyfta ut sju gamla miljarder ur sina böcker på detta sätt. Men det finns i stort sett inte ett enda offensivt förslag.

När detta gjorts kan en del användas för justering av nätavgifter. Men det är förstås olämpligt i Sveriges fall eftersom regeringen och SVK valt att ha flera interna prisområden. Sänkta nätavgifter träffar alla elområden – även de där det är billigt på grund av just elområden.

Kort sagt: Kash bör skaffa koll på sin cash.