Debattartikeln publicerades i Hallandsposten den 2022-06-22.
Från en undanskymd tillvaro är nu energi-frågorna i centrum för den politiska diskussionen både globalt, nationellt och lokalt.
Internationellt handlar det om beroendet av olja och gas, och detta har drivits till sin spets genom Rysslands invasion av Ukraina. Responsen inom EU har varit snabb och nyligen gick Nordsjöländerna med Danmark i spetsen fram med en enorm satsning på vindkraft. Man vill investera 1000 miljarder danska kronor och redan 2030 skall 65 Gwh stå klara. Det motsvarar ett tiotal kärnkraftverk. En stor del av elen som skapas sparas i form av vätgas. Den är alltså inte beroende av väder. Danmark skall också fasa ut all rysk gas och övergå till grön gasproduktion redan 2023.
I Sverige handlar mycket av diskussionen om vilken typ av kraftproduktion som är bäst. En del har mest velat satsa på kärnkraft och andra främst på sol och vind.
Handelskammaren har inga problem med någon av dessa. I själva verket är detta dock långt ifrån den viktigaste frågan om vi skall få säker och mer prisvärd el i Sydsverige under 20-talet.
Det enda som med säkerhet ger stabil och säker leverans och samtidigt trycker ner priser är att vi bygger lokal ny kraftproduktion i Sydsverige.
Detta beror på hur marknaden för prissättning av el har reglerats. Eftersom regeringen genom Svenska kraftnät skapat ett enskilt elområde i Sydsverige så sätts våra priser av två faktorer. Dels hur mycket vi kan producera inom området, dels hur mycket vi kan importera i ledningar från norr.
Det saknas idag helt planer på ytterligare nya ledningar från norr. Skulle beslut komma i närtid, så är det många år innan ledningarna är på plats.
Om vi lyckas få igång nedlagd kärnkraft igen, så ligger den på fel sida gränsen. Kärnkraft får enligt lag bara produceras på orter där den redan finns. Det skulle ändå såklart bidra till ett bättre läge, men det är inte säkert att Sydsverige får nytta av effekten inom överskådlig tid.
Flera projekt har stoppats på grund av kommunala veto.
Det som återstår är alltså egen kraftproduktion på plats. I praktiken handlar det under de kommande åren – 20-talet – om vindkraft och solkraft. Här är utmaningen att flertalet kommuner tycks skjuta ifrån sig frågan. Flera projekt har stoppats på grund av kommunala veto. Detta trots att opinionsmätningar visar att en majoritet av svenska folket gärna vill ha både vind och sol, även i den egna kommunen.
Men den lokala debatten brukar missa två väldigt viktiga effekter av lokal produktion.
Det ena är priserna på fastigheter – alltså boendekostnaden i villor och lägenheter. Sydsvenska hushåll – även Falkenberg – står inför rejäla och långvariga höjningar av elräkningen. Det rör sig om flera tusenlappar i månaden extra i Sydsverige. När räntan samtidigt stiger drabbas vi dubbelt. Detta riskerar att leda till prisfall på bostäder. SBAB räknade på detta nyligen och såg omkring 20% som ett fullt realistiskt tapp.
Det andra är jobben. Företagen drabbas av de ökade priserna och det slår hårt. Men till det kommer en annan aspekt nämligen tillgången på el. I dag kan Falkenberg inte expandera för det går inte att få mer el till företag. Att då ha lokal kraftproduktion är extremt viktigt för att säkra jobben och kunna expandera. Det är den enskilt viktigaste frågan,
Falkenberg har goda förutsättningar för ny produktion av el kan agera för att säkra jobb och staga upp värdet på bostäder och samtidigt bidra till lägre energikostnader. Att säga nej är i själva verket ett vågspel med kommunens framtid.
Ellen Dahl
regionchef Policy Sydsvenska Handelskammaren
Per Tryding
vice vd Sydsvenska Handelskammaren