Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2022-11-03.
1952 infördes passfrihet inom Norden. I 63 år kunde vi arbeta, bo och vara turister på tvärs över nationsgränserna, utan att reflektera över dem. Passunionen har varit grunden för det nordiska samarbetet, som inte bara haft enorm betydelse för de nordiska länderna, utan har gett dem en starkare position internationellt än de hade kunnat uppnå var för sig. Den fria rörligheten har gagnat Norden. Inte minst har detta varit tydligt i det dansk-svenska samarbetet.
2015 bröts detta. Sverige införde gränskontroller, som följd av dåvarande flyktingsituationen. Sedan dess har gränskontrollerna förlängts gång på gång. De är en kil som slagits in i det nordiska samarbetet; det samarbete som Sverige, i synnerhet inför kommande NATO-medlemskap för Sverige och Finland, borde gå i täten för att stärka, inte försvaga. Mer än någonsin behöver de nordiska länderna nu stå starka tillsammans.
Fler viktiga fakta, som vi gärna vill dela med oss av till dig, om kontrollerna är:
De fyller ingen polisiär funktion. Enligt svenska brottsförebyggande rådet handlades 2016-2022 i Sverige omkring 43 000 brott mot vapenlagen (pistol, revolver, k-pist, jaktvapen och motsvarande). En sammanställning i Polisregion Stockholm under 2020 visade 269 beslag.
Under 2016-2022 gjorde Gränsregion Syd 17 motsvarande beslag.
Mellan åren 2016 och 2017 genomfördes omkring 20 miljoner kontroller. Därefter saknas tillgänglig statistik. Utfallet jämfört med insatsen är knappast proportionerlig.
EU:s satsningar på yttre gränsarbete gör kontrollerna onödiga. I en situation med krig i Europa, stärkt hotbild angående Ryssland samt energi- och ekonomisk kris, är kontrollerna inte en hjälp för Sverige i EU-samarbetet. De är en belastning. Att själv bryta mot EU:s regler när man övertar EU-ordförandeskapet 2023, underminerar Sveriges position.
Schengensamarbetet bygger på ett samarbete om en stark yttre gräns och om ett omfattande gränsskydd hos medlemsstaterna med inre utlänningskontroll och arbetsplatsinspektioner. Systematisk pass- och ID-kontroll vid gränsen av samtliga som passerar är däremot inte tillåtet.
Schengens regelverk reformeras nu. Frontex ökar från 6 000 till 10 000 man och stora insatser görs för att koordinera de 120 000 tjänstemän inom EU som bevakar yttre gräns. EU-kommissionen pekar också på de stora möjligheter som finns i att utöka det polisiära samarbetet över gränserna.
Inre gränskontroll är inte tillåtet och även framgent ska det ses som en sista utväg med tidsbegränsning. De polisiära kontroller som Sverige nu genomför på undantag kommer alltså inte att kunna upprätthållas.
ID-kontroller som grundar sig på transportörsansvar kan knappast regleras i svensk lag, eftersom implementeringen förväntas ske i annat medlemsland.
Urskillningslös gränskontroll konkurrerar med och hindrar polisiärt gränsarbete att uppnå resultat.
Pass och ID-kontroller tar tid från effektiv gränspolis. Schengen rymmer många möjligheter att genomföra polisiärt arbete och kontroller vid gräns. Även passkontroll kan göras, men ska ske på misstanke. Dessutom kan man genomföra inre utlänningskontroll och arbetsplatsbesök, liksom spaningsarbete för att bekämpa narkotika. Det är det enskilda landets prioriteringar som avgör insatsens omfattning. Urskillningslös gränskontroll konkurrerar med och hindrar polisiärt gränsarbete att uppnå resultat.
Sverige och Danmark har avtal om samarbete för förföljelse över landgräns med mera. Det avtalet kan förnyas och utökas.
Gränskontroller står Sverige dyrt. Kostnaderna för att suspendera Schengens fria rörlighet vid landgräns uppgår till 50 miljarder euro per år. Kostnaderna drabbar även Sverige. Därtill kommer samhällsekonomiska kostnader, som skapas av de fysiska barriärer som kontrollerna utgör, förlängd restid, t.ex. Lika stort är det mentala hindret, som hindrar människor från att ta ett jobb på tvärs över gränsen, av rädsla för att denna ska stängas igen. Hämmad integrerad arbetsmarknad och företagsinvesteringar som hamnar någon annanstans än i Sverige, till exempel i Hamburg, Bryssel eller Amsterdam, är ett dyrt pris, som hela Sverige får betala.
Närheten till Köpenhamns flygplats genererar en samhällsekonomisk vinst till Sverige på 16 miljarder SEK/år, under normalår före pandemin, enligt en färsk analys från Greater Copenhagen. Det handlar om arbetstillfällen och företagsinvesteringar, som inte bara gynnar regionen, utan hela Sverige. Det stärker hela Sveriges internationella attraktionskraft att även södra Sverige är intressant för investeringar och företagsetableringar, som följd av närheten till en internationell flygplats. Vinsten ovan har god potential att bli ännu högre, när tillgängligheten till flygplatsen från Sverige åter blir stärkt.
Sveriges nya regering vill satsa på det nordiska samarbetet och stärkt samarbete inom EU. Det är glädjande. Men fortsätter gränskontrollerna i nuvarande form, riskerar nye justitieminister Gunnar Strömmer att göra ett stort misstag att göra ett stort misstag som skadar istället för att hjälpa Sverige.
Vi ser fram emot vidare samtal.
Tue David Bak, Managing Director, Greater Copenhagen
Per Tryding, vice vd, Sydsvenska Handelskammaren
