Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 1 juni 2023.
Malmö är landets tredje största stad som varit känt för att ha gått från uträknad varvsstad till en kunskapsintensiv och modern stad. För att realisera Malmös vidare utvecklingspotential och samtidigt hantera de problem finns i staden krävs återigen en bred, visionär och målmedveten reformagenda för att fånga möjligheter och lösa de problem som Malmö står inför.
Men det finns inga ”Alexanderhugg” som fångar möjligheterna och löser Malmös utmaningar– det krävs en rad parallella åtgärder inom olika områden.
För knappt tre år sedan beslutade kommunstyrelsen i Malmö att inrätta en oberoende tillväxtkommission med uppgift att ta fram åtgärdsförslag som på medellång och lång sikt stärker förutsättningarna för inkluderande och hållbar tillväxt i Malmö. Tillväxtkommissionens slutrapport är nu inlämnad.
Slutrapporten innehåller runt 50 åtgärdsförslag inom fem olika områden som näringsliv, arbetsmarknad, utbildning, och kommunal organisation samt möjligheterna i Malmös närområde med Köpenhamn och Hamburg.
Inkluderande tillväxt handlar om att fler människor (i alla delar av samhället) ska bli delaktiga i tillväxten genom sysselsättning eller företagande. Malmös stora utmaning i detta perspektiv är att det är en djupt tudelad stad med två berättelser: Den ena handlar om omställning från tillverkningsekonomi till kunskapsintensivt och teknikdrivet företagande. Näringslivet i Malmö växer kraftigt, och sedan 2000 har tillväxten i privat sysselsättning i Malmö ökat med över 60 procent vilket är betydligt mer än i både Stockholm och Göteborg.
Den andra berättelsen handlar om ihållande arbetslöshet, utanförskap och segregation. Malmö är en av de kommuner i Sverige som har högst barnfattigdom (var fjärde barn), arbetslösheten är hög (inte minsta bland lågutbildade och utrikes födda) och var femte bor i områden med socioekonomiska utmaningar.
Malmö kan inte förlita sig på att tillväxten i kunskap- och teknikföretag löser Malmös problem med arbetslöshet och utanförskap.
Malmö är en kombination av ytterligheter i Sverige. Stadens största utmaning är att inte låta de två berättelserna utvecklas till två parallella verkligheter.
Malmö kan inte förlita sig på att tillväxten i kunskap- och teknikföretag löser Malmös problem med arbetslöshet och utanförskap. Bra grundläggande ramvillkor för hela näringslivet är väsentligt och har fördelen att de gynnar alla typer av företag: ett tech-baserat startup såväl som en second-handbutik eller ett café. Kommissionen lyfter till exempel fram flexibla detaljplaner, företagsklimat och regional samverkan i etableringsfrågor och pendling för nya grupper som ett led i arbetet för inkluderande tillväxt.
Kommissionen förslår även att Malmö verkar för att genomföra en soloföretagsreform med schablonbeskattning som ett policyexperiment. Sverige har en nationell utmaning med integration och att få fler individer i arbete och självförsörjning. Malmö stad kan gå före genom att verka för att få utgöra ”testbädd” för att minska trösklarna att komma in på arbetsmarknaden.
Malmö bör också initiera ett investerarnätverk tillsammans med Köpenhamnsregionen med sikte på större kapitalanskaffningar för att skapa bättre förutsättningar för bolag i marknadsetableringsfasen, samt mer aktiv förmedling av danska jobb i Malmö.
Ett annat område kommissionen valt att fokusera på är arbetsmarknaden. Kommissionen ser behov av förstärkta matchningsinsatser för att underlätta för arbetssökande att komma i arbete. För arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden kan adekvat hjälp att komma i kontakt med arbetsgivare vara avgörande. Kommissionen ser även att kommunen mer effektivt kan använda kommunala arbetsmarknadsanställningar som en språngbräda mot arbetsmarknaden. Andra vägar till arbetsmarknaden inkluderar språkundervisning (SFI) i kombination med andra insatser, till exempel yrkesutbildning eller arbetspraktik. Här kan Malmö stad göra mer. Malmö stad bör även göra mer för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete.
Kommissionen ser det också som önskvärt att underlätta för arbetspendling till Köpenhamn. Gränshinder bör avskaffas och Malmö stad bör överväga att öppna ett förmedlingskontor med fokus på danska jobb. Något som tidigare har funnits.
Det finns ett tydligt behov av tidiga insatser och Malmö bör jobba ytterligare med att förbättra förutsättningarna att elever lyckas i grundskolan. Fler utbildningar inom gymnasieskolan bör återspegla arbetsmarknadens behov. Det behövs fler möjligheter till yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande (APL). Väldigt många ungdomar saknar kunskap om hur arbetslivet fungerar. Vi föreslår att ett nytt ämne införas i skolan: arbetslivskunskap, för att ge elever kunskap om förutsättningar på den arbetsmarknad som väntar.
Kommissionen har många förslag kring kommunens egen verksamhet, såsom samverkan över förvaltningsgränser, civilsamhällekontor, upphandling för att främja innovation och grön omställning och mer effektiva utvärderingar. För att komma åt socioekonomisk segregation lyfter kommissionen vikten av att barn ser vuxna gå till ett arbete. Därför föreslås en styrd uthyrningsprocess i socio-ekonomiskt svaga områden genom att prioritera inflyttande hushåll som har egen försörjning och arbeta med detta under en längre period.
Flera av Malmös utmaningar är av långsiktig karaktär, som arbetslöshet och segregation. Men verktygen är ofta projekt på ett fåtal år, som läggs ner och återuppstår. Men permanenta problem löses inte av kortsiktiga projekt. Projektens lärdomar behöver omvandlas till ordinarie verksamhet genom bättre organisatoriskt lärande. Kommissionen ser ett kommunalpolitiskt ramverk som en väg att stärka långsiktigheten.
Även om Malmö har flera unika förutsättningar, till exempel fast förbindelse till Köpenhamn/Danmark och närheten till Hamburg/norra Tyskland, är kommissionens slutsatser och analyser av relevans för hela Sverige. Flera av de problem som Malmö brottas med, som hög arbetslöshet och utanförskap (inte minst bland utrikesfödda), är påtagliga i flera städer i Sverige. Malmös tillväxt och utveckling är inte bara en fråga för Malmö. Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar såväl som spetskompetens är avhängig starka och attraktiva storstadsregioner. Malmö är tillväxtmotorn i en av landets tre storstadsregioner.
Malmö Tillväxtkommission
Martin Andersson, ordförande Malmö Tillväxtkommission och professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola och professor i innovationsstudier vid Lunds universitet
Yasemin Arhan Modéer, vd Altitude Meetings
Tue David Bak, VD Greater Copenhagen
Hélène Barnekow, partner Ascension AS
Tomas Bergström, docent I statsvetenskap vid Lunds universitet
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid Kungliga tekniska högskolan och professor vid institutionen för industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola
Mattias Engdahl, utredare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Anna Heide, affärsutvecklingschef Fastighets Trianon AB
Vlora Makolli, verksamhetsutvecklare vid Tillsammans i Förening
Maureen McKelvey, professor i industriell ekonomi och chef för avdelningen för Innovation och entreprenörskap på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rickard Mosel, senior advisor Ideon Innovation
Göran Nilsson, senior advisor, Ingka services AB, IKEA
Jonas Olofsson, professor I socialt arbete vid Malmö universitet
Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad
Per Tryding, vice VD och policychef Sydsvenska handelskammaren
