Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2021-10-26
SVK försöker försvara sin unika lösning med elområden genom att skylla på Danmark och EU. Ibland hävdar SVK till och med att det finns EU direktiv som dikterar beslutet, vilket är osant.
En ny EU-förordning förtydligar tvärtom att det är ett val länder gör. Det är en lösning som avvisas av samtliga andra EU-länder utom Sverige och Danmark. Danmarks elområden är historiska och har små skillnader sinsemellan.
Införandet 2011 föregicks av att SVK ströp exporten till Danmark för att hantera interna svenska problem. Dessa var helt förutsägbara. När det stod klart att detta helt uppenbart är i strid med handelsreglerna fattade SVK på egen hand beslutet om elområden. Det politiska mandatet för beslutet är fortfarande oklart – det är ju ytterst ett politiskt beslut. Elområdena är tillåtna och accepterade av EU, men beslutet är svenskt.
Ett elområde är en prisreglering genom geografisk avgränsning. Priset sätts virtuellt på en marknad med begränsas bland annat av områdets egen tillgång till intern produktion. Gränserna blir därför viktiga. SVK designade elområdena så att det skapades ett bristområde i Syd, vilket leder till ökade priser. Både Oskarshamn och Ringhals lades precis norr om gränsen. Följden blev ökade priser – syftande till att dämpa dansk aptit på svensk el.
Alternativet hade exempelvis varit kompensation genom så kallade motköp. Det innebär att SVK köper produktion lokalt – i Sydsverige eller rent av Danmark – när överföringen inte räcker. Detta hade kunnat finansieras gemensamt i Sverige med nationellt svenskt prisområde. Med enklare regeljustering är även de miljarder som SVK plockar in och lägger på hög genom flaskhalsavgifter numera en uppenbar finansieringskälla.
I stället valde SVK helt enkelt att låta sydsvenska kunder drabbas genom ett högre strukturellt pris.
Men syftet med elområden är inte att skapa prisskillnader utan att tvärtom eliminera dem. Detta genom att prisskillnaderna skall attrahera kraftproduktion och överföring till dess skillnaderna balanseras.
Det var också löftet från SVK den gången de infördes. Sydvästlänken skulle radera ut skillnaderna och produktion skulle tillkomma.
Vi förenklar inte situationen utan har tvärtom läst regelverket noga och haft kontakter i EU-systemet.
I stället har SE4 i Sydsverige nu lägre produktion än någonsin. Handelskammaren försökte exempelvis 2019 förmå staten att behålla en stor anläggning i Malmö på 400 Mwh (nästan 10 procent av sydsvensk effekt) åtminstone som reserv. Detta nobbades, men i Stockholm kunde motsvarande situation lösas med nationella beredskapsmedel. Det liknar strategi.
Vi förenklar inte situationen utan har tvärtom läst regelverket noga och haft kontakter i EU-systemet. Detaljer finns bland annat i vår skrivelse till JK som denna tyvärr nu valt att inte sakpröva. Vi förordar i själva verket en mer komplett syn på frågan.
Priserna på el är en av de viktigaste industripolitiska frågorna i Sverige. Detta blir än mer uppenbart nu är priserna stiger – som många förutspått. Prisregleringen med elområden är en helt central komponent. Att lämna över det beslutet till ett affärsdrivande verk är som att låta Skatteverket diktera finanspolitiken utifrån hur skatteindrivningen fungerar enklast.
Svensk konkurrenskraft måste beaktas i sin helhet och svenska väljares rätt till samma pris på samma vara måste vägas in. Det handlar om många tusenlappar per år av skattade pengar. Detta måste utredas från ett helhetsperspektiv. Ingen modell är perfekt eftersom fysiken sätter sina gränser. Gemensamt elområde skulle direkt gagna närmare 90 procent av företag och hushåll. Svensk politik måste ta taktpinnen och se över detta grundligt.
Den nya EU-förordningen inför tydliga regler för hur ett land med interna elområden skall designa sin uppdelning. Denna måste nu spegla det faktiska elnätets beskaffenhet och detta utreds för närvarande inom EU. Vi utgår från att Sverige följer detta och som ett minimum justerar gränserna. I samband med det bör hela strategivalet utvärderas utifrån svenska totala intressen.
Förordningen gör också att handeln mellan länder garanteras och det är hög tid med en tydlig svensk handlingsplan för att eliminera de fysiska hinder som skapar obalanser. Men rättvis prissättning kan vi alltså skaffa redan nu.
Per Tryding
Vice VD vid Sydsvenska industri- och handelskammaren