Årets Tekniker 2019
Priset Årets Tekniker 2019 tilldelades Katja Szybek för sitt flitiga arbete och sina uppfinningar kring ramanspektroskopi. Katja arbetar på företaget Serstech AB i Lund, som utvecklar ett instrument för att identifiera substanser. Tekniken innebär att man läser av molekyler i olika ämnen med hjälp utav laserljus. Katjas uppfinning kan framförallt göra instrumentet mer flexibelt.
– Vi utvecklar ett handhållet ramaninstrument, för att hjälpa polis, tull, räddningstjänst, militär och farmaceutindustri. Vårt instrument kan snabbt detektera olika kemikalier. Det görs genom att man ställer ett prov framför instrumentets munstycke, och trycker på en knapp. Man kan säga att vårt instrument har ”glasögon” som består av en lins. Utan min uppfinning, utan autofokus, så har den linsen bara ett avstånd till provet. Min uppfinning handlar om att den har över 100 avstånd till provet, och att det bästa väljs automatiskt samtidigt som linsen ställs in därefter, berättar Katja.
Idén kommer av Katjas tidigare arbete från en startup där hon och en kollega försökte utveckla vardagliga accessoarer som exempelvis glasögon och skor med en mer teknisk funktion. Då började hon fundera på om inte just glasögon automatiskt hade kunnat ställa in sin styrka beroende på vem som använde dem. Detta lade grunden för idén med autofokus till Serstechs instrument.
Just det lösningsorienterade och nyfikna betonar Katja som centralt för ingenjörer. Hon menar också att det är högst mänskliga drag.
– Jag tror att de flesta människor är ingenjörer innerst inne, även om de inte vet om det själva. Det ligger i människans natur att skapa. Väldigt många bär på intressanta tankar. Det kan börja när man försöker fixa något hemma på ett smart sätt vilket kan ge jättespännande tankar. Men tyvärr är det många som inte fullföljer sina idéer för att de saknar teknisk utbildning, vilket är synd.
Det var en chef på företaget som nominerade Katja till priset, och hon återkommer ofta till hur väl hon trivs på sitt jobb.
– Det känns fantastiskt. Jag visste inte ens att jag var nominerad, så jag var helt chockad i början. Jag jobbar på ett fantastiskt företag, jag är omgiven av trevliga kolleger, men jag har också friheten att göra misstag och få experimentera med mina idéer.
Syftet med priset är att framhålla föredömen som kan inspirera andra. På frågan om vad priset kommer innebära för henne, svarar Katja även glatt att det kommer ge henne själv nya krafter i sitt fortsatta arbete.
– Det krävs mycket självförtroende för att våga presentera en ny idé. Med det här priset känns det som att jag fick vingar!
Nu ska Katja fortsätta att utveckla instrumentet och klura på nästa generation och dess funktioner.
– Priset ger ett enormt självförtroende. Nu kan jag jobba, skapa och fixa fler patent till företaget!
Årets Tekniklöfte 2019
Genom att använda överflödiga restprodukter från livsmedelsindustrin kan ett svampbaserat protein utvinnas. På så vis kan ett köttsubstitut produceras från material som annars hade slängts, och det lokalt i Sverige. Innovationen Promyc är ett tecken på hur vetenskapens framfart ställer om affärsmodeller för livsmedelsbranschen och skapar nya värden. Därför utsågs Ramkumar Nair till Årets Tekniklöfte av en jury bestående av sydsvenska bolag.
Mycorena beskriver sig självt som ett högteknologiskt innovationsbolag. Affärsmodellen går ut på att samarbeta med livsmedelsindustrin och använda restprodukter med hög sockerhalt. Grundaren Ramkumar insåg under sin doktorsavhandling på Högskolan i Borås att en ätbar svampkultur kan tillsättas och därmed kan avfallet fermenteras, inte helt olikt hur öl bryggs.
– Det känns fantastiskt att vinna detta pris, att se min forskning bli verklighet är mycket glädjande, säger Ramkumar Nair på scenen under Handelskammarens Höstmöte, där han presenterar sitt bolag Mycorena inför en publik på över 400 näringslivsprofiler.
Vi söker just nu investerare, kanske finns det några här ikväll? fyller han i med ett brett leende. Skratt och applåder.
Innan Ramkumar Nair blev en prisbelönt startup-entreprenör i Sverige spenderade han sin tid på en forskningsanläggning i Indien. Det var genom akademiska kopplingar som riktningen sedan styrdes mot Sverige för en doktorsavhandling.
– Egentligen var det inte planerat att jag skulle hamna i Sverige. En morgon skickade min chef ett mejl till mig och undrade om jag ville studera utomlands. Han hade kontakter i Sverige och sa ”they’re really good and speak English” så jag sa okej, varför inte. I slutändan så stod dock valet mellan Frankrike och Sverige. Jag känner verkligen att jag valde rätt nu såhär i efterhand, säger Ramkumar.
– Jag tycker att Sverige är väldigt öppet när det gäller akademiska samarbeten. Både när det gäller forskning och utbytesstudenter. R&D-scenen är väl utvecklad. Sverige har en stark innovativ röst i världen, säger Ramkumar.
Ranjita Rajagopal, Ramkumars fru, har följt med till prisutdelningen i Malmö Börshus. Hon beskriver hur frysen hemma varit full av Promyc i flera år. Hon gläds åt Ramkumars framgång och berättar om hur hon följt med Ramkumar till labbet under forskningsfasen och sett hela utvecklingen.
– Vi träffades i Indien och jag bestämde mig för att följa med till Sverige efter att vi gift oss. Jag har en masterexamen i byggteknik med inriktning konstruktionsmaterial, och fick jobb efter två veckor i Sverige. Nu talar jag svenska för det mesta på jobbet, och vi upplever Sverige som väldigt stöttande. ”You recognize talent, and let it grow”, säger Ranjita Rajagopal som idag arbetar som strukturingenjör på bolaget Strängbetong.
Forskningsidén och doktorsavhandlingen har nu utvecklats till ett växande bolag. Mycorena har idag etablerat avtal med fyra stora globala aktörer, och 2020 är ambitionen att uppnå en kapacitet på 200 ton om året.
– Skåne är intressant för en expansion, säger Ebba Fröling, Head of Business Operations på Mycorena. Det finns ett kluster av livsmedelsbolag i regionen som vi kan samverka med, som Food Valley of Bjuv. Närheten till Köpenhamn är också en stor fördel för att nå slutkunder.
Promyc kan användas till mycket, allt från hamburgare till proteinbars och shakes. Vi är flexibla på marknaden och kan samarbeta med många aktörer, säger Ramkumar Nair.
Text: Jacob Elander och Gustav Aronsson. Foto: Roger Nellsjö. Först publicerad i Sydsvenskt Näringsliv 2020 nr 1