Debattartikeln publicerades i Altinget den 2024-02-14.
I årtionden har minskat regelkrångel och minskad regelbörda efterfrågats i debatten. Trots det har endast ett fåtal framsteg gjorts det senaste decenniet. Samtidigt har andra länder utvecklats och förbättrat sina positioner.
För att inte tappa mark behöver svenska politiker ta förbättrad regelgivning på allvar. Inte minst behöver ekonomiska perspektiv ges större tyngd när regler och lagar utformas för att bidra till stärkt konkurrenskraft för svenska företag.
I en ny rapport från Entreprenörskapsforum lämnar vi 17 förslag på hur svensk reglering kan bli enklare och mer effektiv. Förslagen baseras på internationell best practice och framför allt rekommendationer från OECD.
Bristfälliga underlag
Regelförenkling lyfts fram som ett centralt konkurrensvillkor i Europeiska kommissionens långsiktiga konkurrenskraftsstrategi. Sveriges förutsättningar till förbättring bekräftas också av OECD som pekar på att Sveriges arbete med regelgivning inte håller den nivå som finns bland medlemsländer i det övre skiktet.
Beslut fattas i dag ofta trots att förslag åtföljs av betydande brister i analyser om förväntade effekter. Likaså är Sverige omvittnat dåliga på att följa upp och utvärdera befintliga regler. Vi kan i sammanhanget notera att såväl OECD som Riksrevisionen i olika granskningar har framhållit att beslut ofta fattas på bristfälliga underlag och att preciserade målsättningar saknas för vad en regel eller reform ska uppnå.
Regelrådet har i uppdrag att granska kvaliteten på konsekvensutredningar om hur företag påverkas av olika författningsförslag som myndigheter beslutar. Rådets årsrapporter vittnar om att det finns betydande brister i de underlag som lämnas för yttrande.
Vår bedömning är att det finns betydande utrymme för Sverige att förbättra sin regelgivning.
Vidare visar undersökningar från Tillväxtverket och forskning vid Entreprenörskapsforum att komplexa regler och kompetensförsörjningsproblem är de två största hindren för tillväxt och konkurrenskraft för svenska företag. Därför är förenkling av regler och hur de kan efterlevas en synnerligen viktig förutsättning för produktivitet och tillväxt hos svenska företag.
Vår bedömning är att det finns betydande utrymme för Sverige att förbättra sin regelgivning.
Reformer för kostnadseffektiva regleringar
Vi föreslår bland annat:
- Skärpta lagkrav på hur regelförslag granskas och utvärderas. Utan fullgoda konsekvensutredningar som genomgått oberoende granskning ska det inte längre vara möjligt att införa nya regleringar.
- Regelrådets mandat behöver stärkas. Genom skärpta formuleringar i förordning 2007:1244 kan regelrådet ges en mer tongivande roll. Det finns också goda skäl att inrätta en supportfunktion till myndigheter som upprättar konsekvensanalyser; de som i dag levereras till Regelrådet uppvisar stora brister.
- Lär av andra. Vi anser att det behöver utvecklas ett systematiskt sammanhållet arbete med regelgivning efter internationell förebild. Ett sådant arbete bör utgå från förhandsanalyser, löpande uppföljning och utvärderingar i efterhand.
Vi ser ett stort behov av reformer för att få till stånd politiska beslut som resulterar i kostnadseffektiva regleringar. Det skulle både minimera kostnaderna för företag och ge förutsättningar för produktivitet och ekonomisk tillväxt.
Ekonomisk utveckling vilar på väl fungerande marknader men detta förutsätter att regelgivning, när den är motiverad, är av hög kvalitet.
Johan Eklund
Professor och chefekonom vid Sydsvenska industri- och handelskammaren
Lars Pettersson
Ekonomie doktor vid Handelshögskolan Jönköping och forskningsledare Skandinaviska policyinstitutet
