Dagens Öresundsavtal medför en rad olika utmaningar för arbetskraftens rörlighet. Komplex lagstiftning med nationella och bilaterala särskilda regler gör det svårt för företag och medborgare att navigera och medför i många fall att man tvekar att ta ett jobb i det andra landet. På samma sätt tvekar företagen att anställa medarbetare som är bosatta i ett annat nordiskt land. Det är med andra ord fråga om dåliga förutsättningar för att skapa en integrerad arbetsmarknad med optimal rörlighet.  
 
Om Norden ska utvecklas till en tillväxtregion med en integrerad arbetsmarknad med stor rörlighet för medborgare och företag, kräver det att just medborgare och företag i högre grad är i centrum så att lagstiftning och administrationen av denna stöttar deras möjligheter.  
 
Det nordiska skatteavtalet, Öresundsavtalet inkluderat, och administrationen av detta spelar stor roll. Medborgare riskerar att dubbelbeskattas över tid och steget att våga ta ett jobb i landet bredvid riskerar att gå förlorat.

1952 infördes passfrihet inom Norden. I 63 år kunde vi arbeta, bo och vara turister på tvärs över nationsgränserna, utan att reflektera över dem. Passunionen har varit grunden för det nordiska samarbetet, som inte bara haft enorm betydelse för de nordiska länderna, utan har gett dem en starkare position internationellt än de hade kunnat uppnå var för sig. Den fria rörligheten har gagnat Norden. Inte minst har detta varit tydligt i det dansk-svenska samarbetet. 

2015 bröts detta. Sverige införde gränskontroller, som följd av dåvarande flyktingsituation och har sedan dess förlängt gång på gång. Att utföra systematiska kontroller går ut över omsorgen av våra företags utveckling. Gränskontrollerna medför stora förluster och kan översättas i förlorade jobb och resurser. Danmark valde i april att avveckla gränskontrollerna mot Sverige och vi ser att Sverige bör ta samma beslut. 

Om bara sex år är Fehmarn Bält-förbindelsen klar och ännu en ny verklighet trängs på – och kräver att vi har undanröjt hindren och gödslat de möjligheter vi har i Öresundsregionen. Här spelar infrastruktur en stor roll.  

Tack vare vår gemensamma Öresundsbro är vi en gemensam region. För att den ska klara ökad trafik och ta emot större trafikflöden när Fehmarn Bält-tunneln är klar behövs investeringar i landsanslutningar på båda sidor. Finansieringen kan hämtas från Öresundsbrons överskott. 

En ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör skulle innebära både ett stort lyft och en nytändning i regionen. Vi har många goda erfarenheter på både den svenska och danska sidan som tydligt visar att ny infrastruktur skapar större arbetsmarknader och för människor närmre varandra. Den kommer att kunna bära sina kostnader som betalväg och ger mångdubbelt tillbaka på investeringen.