Ny rapport om svenska infrastrukturinvesteringar visar att riksdagens transportmål missas med över 50 miljarder

Under 2021 förbereds beslut om hur de kommande tolv årens infrastruktur ska satsas i Sverige. Den senaste planen berör 720 miljarder – så det rör sig om mycket stora satsningar.

I en ny rapport har Sara Åhlén Björk, fil.dr. i nationalekonomi och chefsekonom på Sydsvenska Handelskammaren, granskat de tre senaste långtidsplanerna för infrastruktur gentemot transportpolitikens övergripande mål.

Det övergripande målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”

Men analysen visar att staten inte har följt detta mål i termer av hur investeringar genomförs.

• I de tre senaste planperioderna har framför allt de två storstadsregionerna Stockholm och Göteborg prioriterats.
• Av de totala regionala investeringarna går över 50% till dessa två regioner.
• Samtidigt som dessa får mycket mer per capita, finns det regioner som fått mycket små satsningar.
• Detta är tre beslut som fattas var fjärde år och som spänner över tjugo år. Vilket måste tolkas som systematisk politik.

Ett sätt att få en uppfattning av fördelningen är att jämföra satsningarna med en ren per capita-fördelning, d.v.s. där regionerna får investeringar efter befolkning. Jämfört med en sådan fördelning gynnas konsekvent två av Sveriges tre storstadsregioner. Även jämfört med regionernas andel av BNP eller regionernas fasta så kallade länstrafikpengar är skillnaderna stora med det övergripande målet. I rapporten påpekas att de regioner som får små satsningar också får sämre transportförsörjning när hastigheter sänks på en lång rad riksvägar.

– Det är inte rimligt att fördela satsningarna rakt av per capita, men det är knappast heller rimligt att två regioner gynnas i plan efter plan. Om denna fördelning upprepas igen i kommande plan så kan det bli uppemot 30 år utan styrning mot målet. Då är det dags att förtydliga målet eller justera politiken, säger Sara Åhlén Björk

Ett alternativ kan vara att gå igenom regionernas produktivitetsutveckling och göra insatser exempelvis där det finns möjlighet att bygga samman lokala arbetsmarknader.

– Vi borde i stället satsa på att bygga samman ett antal lokala arbetsmarknader i dessa regioner. Det vet vi är samhällsekonomiskt effektivt och det går att åstadkomma en hel del för ganska måttliga satsningar, säger Sara Åhlén Björk.