Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2025-02-09.
I år fyller Öresundsbron 25 år. Det är en förbindelse som skapat väsentligt bättre förutsättningar för såväl Danmark som Sverige, hela Sverige och inte bara den södra delen. Att Danmark dragit nytta av förbindelsen råder det ingen tvekan om. Köpenhamn har blivit större, kallas nu Greater Copenhagen, och är ohotat Nordens största region med 4,4 miljoner invånare. Att man marknadsför sig under det namnet kanske sticker i ögonen på en annan, men i ett globalt perspektiv fungerar inte varumärket Öresundsregionen.
Danska arbetsgivare rekryterar svensk arbetskraft och danskar kan obehindrat dra nytta av den starka danska kronan som ger dem stark köpkraft så fort de tagit sig över Öresundsbron till Sverige. Copenhagen Airports passagerarunderlag, med många svenska resenärer, har också förbättrats.
Ur ett svenskt perspektiv är nyttan lika påtaglig. Sverige behöver starka regioner som utvecklas väl, det gynnar hela landet. Utan den fasta förbindelsen över sundet hade Malmö och Sydsverige befunnit sig i en markant sämre situation och även om Malmö fortfarande brottas med problem så investeras nu i många framgångsrika företag med god tillväxt och tron på en ljus framtid finns numera.
Många satsningar i södra Sverige bygger också på det faktum att man nu är en del av just Greater Copenhagen. Med det svenska EU-medlemskapet har just den svenska delen av Öresundsregionen blivit en attraktiv region att verka utifrån när man ska betjäna norra Europa, Norden eller Östersjöområdet.
Ett särskilt viktigt område där Öresundsregionen visat sin styrka är innovation och forskning. Universiteten i Lund och Köpenhamn har tack vare bron kunnat intensifiera sitt samarbete, vilket lett till framgångsrika projekt inom bland annat life science och hållbar utveckling. Det är också i den här kontexten som ESS och MAX IV i Lund, tillsammans med Köpenhamns teknologiska hubbar, skapar ett ekosystem för forskning som attraherar talanger och investeringar från hela världen.
Men ska denna utveckling fortsätta behöver mer göras. Potentialen i en integrerad dansk-svensk region är långt större än det vi sett hittills. Dansk-svenska Handelskammaren arbetar konkret med att få bättre förutsättning till stånd, till gagn för såväl hela Danmark som hela Sverige. I våra analyser pekar vi på att de problem som uppstår vid gränsen, med olika legala och fiskala regelverk, måste hanteras bättre och snabbare.
Samordningen av infrastruktursatsningar måste också bli bättre.
Trots ett nytt skatteavtal länderna emellan måste det bli enklare för arbetstagare att jobba på båda sidor av landsgränsen. Detta gäller inte bara medarbetare på ömse sidor Öresund, utan också exempelvis danska bolag som har sitt svenska huvudkontor i Stockholm. I dagsläget tycks såväl den danska som den svenska politiken vara fast i de egna systemen och har svårt att se de fördelar som mer flexibla regelverk hade skapat.
Samordningen av infrastruktursatsningar måste också bli bättre. Då handlar det mycket om att dra nytta av den kommande tysk-danska fasta förbindelsen över Fehmarn Belt genom att satsa på en rejäl järnvägsutbyggnad längs den svenska Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö samt att bygga ut vägarna E6 och E22. Med sådana investeringar kommer hela Sverige att kunna dra nytta av den nya fasta förbindelsen som invigs 2029. I annat fall lär nyttan stanna i Danmark och södra Skåne och det vore att förfördela övriga Sverige.
I Danmark har man på relativt kort tid fattat beslut om omfattande infrastrukturinvesteringar och spaden har också satts i jorden, något den svenska politiken borde låta sig inspireras av. Att som i nu gällande svensk planering räkna med att fyrspårutbyggnaden bara mellan Lund och Hässleholm inte kan vara klar förrän en bit in på 2040-talet duger helt enkelt inte.
För att Sverige ska hålla jämna steg behövs en nationell strategi där satsningar i södra Sverige prioriteras lika högt som andra svenska storstadsregioner. I praktiken handlar det om att säkerställa att såväl gods- som persontransporter mellan Sverige, Danmark och vidare ut i Europa kan ske snabbt, säkert och hållbart.
Relationerna mellan den danska och den svenska regeringen tycks vara bättre än på mycket lång tid. Låt 2025 bli året för ett rejält omtag i regelförändringar och satsningar som skulle vara till gagn för båda länderna. Det är väljare och företag betjänta av och det skapar en bättre framtid i båda länderna.
Stephan Müchler, vd för Sydsvenska Handelskammaren
Brian Mikkelsen, vd för Dansk Erhverv.
