Det senaste året har som bekant varit fullständigt unikt i modern tid. Uttryck som R-tal, lockdowns, PCR-test och ”På grund av den rådande pandemin” har använts som aldrig tidigare. Begränsningar i fri rörlighet och medborgerliga rättigheter som hade varit otänkbara innan pandemin har genomförts av politiker i hopp om att begränsa smittspridningen.

Mitt i allt valde dock Sverige en annorlunda väg jämfört med sin grannländer och många andra delar av Europa. Istället valdes en väg som byggde på uppmaningar snarare än lagstiftning – Frihet under ansvar. Den strategin har kritiserats kraftigt – både inom Sverige och i vår omvärld. Kritiker menar att hårdare åtgärder behövs för att bromsa smittan och därmed säkra sjukvårdens kapacitet.

Men på vilken grund står egentligen kraftfullare åtgärderna rent vetenskapligt? Minskar de verkligen rörligheten, smittspridningen och dödsfallen mer än en frivillig strategi? Är samhällskostnaden av en nedstängning större än nyttan?

Om detta och fler liknande frågor ordnar därför Handelskammaren ett webbinarium där vi kommer få lyssna till Fredrik NG Andersson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet. Han har tidigare forskat kring finanskriser och deras politiska betydelse, och har under den senaste tiden i ett par uppmärksammade debattartiklar ifrågasatt sambandet mellan tvångsbaserade pandemiåtgärder och bättre utfall.