Yttrande om konsekvensutredning till lokal föreskrift

Handelskammaren har tagit del av remisserna rörande konsekvensutredningen av Blekinge, Skåne, Kronoberg och Kalmar läns lokala föreskrifter och vill framföra följande remissvar. Svaret inleds med ett stycke som förklarar hur vi ser på den regionala utvecklingen av pandemin. Därefter följer ett resonemang om hur stöden tagits emot och bör utvecklas. Texten avslutas med kommentarer speciellt avseende regionerna.

Regional analys av hur näringslivet påverkas av pandemin

Hur näringslivet i en region påverkas av pandemin är ett resultat av nuvarande branschsammansättning och tidigare återhämtning efter finanskrisen 2008/09.

Branscher påverkas på olika sätt och varje regions unika mix av branscher påverkar starkt utfallet. I en tidigare analys har Handelskammaren beskrivit detta i mer detalj men en kort sammanfattning kan beskriva följande:

  • Besöksnäringen kännetecknas av omedelbara och mycket stora tapp i omsättningen. Det finns dock anledning att vara optimistisk kring möjligheterna att återetablera branschen. Kundbasen är främst inhemsk eller lokal, inträdeskostnaderna är låga och investeringsbehoven begränsade.
  • Tjänstesektorn, företag som erbjuder service eller kunskapstjänster, drabbas mer indirekt. Här finns ofta möjligheter att arbeta digitalt och upprätthålla verksamheten. Dämpad internationell efterfrågan drabbar sektorn både direkt och indirekt. Det finns tecken på att denna sektor har digitaliserat snabbt och strukturerat om. Samtidigt försvåras förmågan att etablera nya kontakter och skapa nya affärer, då det ofta kräver olika grader av socialt engagemang.
  • Tillverkningssektorn drabbas annorlunda än de övriga två. Branschen är initialt inte lika beroende av sociala möten för sin leverans och har ofta orderböcker som ligger ett par månader fram i tiden. Här är det å andra sidan vanligt med verksamhet i flera länder – både för produktion och försäljning. Finanskrisen innebar en stor omställning mot automatisering och som nu kunnat användas som ett viktigt verktyg i företagens kamp mot att få in smittan i sin egen produktion. Riskexponeringen utgörs av flaskhalsar i internationella varukedjor, och förmåga att producera Dagens pandemi har påskyndat automatiseringstrenden och vi ser idag en omfattande omstrukturering mot bland annat Cobots (kollaborativa robotar) och Internet of Things-lösningar. Företag i tillverkningssektorn kan möta utmaningar i en andra våg om den blir utdragen. Att starta tillverkande enheter som lagts ned är mycket svårt.

En analys av hur olika sektorer använt korttidsanställningar visar att besöksnäring och tillverkning har träffats hårt av krisen. Ur ett sydsvenskt perspektiv ser vi att Skåne ännu klarat sig förhållandevis väl i kraft av en jämn fördelning av branscher, medan exempelvis Halland och Kronoberg med stor exponering i sin tillverkning och besöksnäring drabbats hårdare. I Halland sticker informationsbranschen ut. Kalmar län är kraftigare påverkat inom handel.

Att finanskrisen drabbade de sydsvenska länen hårdare än övriga Sverige bör också inkluderas när man analyserar nuvarande pandemieffekter. I sydostlänen skapades då ett strukturskifte i sysselsättningen som fortfarande inte är fullt återhämtat. I Skåne innebar bland annat flytten av stora företag i märkbara tapp i produktivitet, och minskade investeringar i FoU. Länsstyrelsen, regioner och kommuner har anledning att notera och påminnas om detta när det gäller strukturinsatser.

Det finns fortsatt behov kvar från finanskrisen, till exempel förhöjda nivåer av arbetslöshet som tycks vara strukturella. Även om dagens pandemi orsakar samma negativa strukturella påverkan, måste det finnas en medvetenhet om att tidigare effekter och regionala skillnader lever kvar.

Utvärdering av stödåtgärder

Sydsvenska Handelskammaren genomförde i september en undersökning bland sydsvenska företag om regeringens stödpaket. Svaren visar att pandemin har drabbat alla branscher och inte gör någon skillnad på stora eller små företag. Över hälften av de tillfrågade företagen har tappat omsättning. Detta gäller även tillverkningsindustrin.

Flertalet företag bedömer risken att de måste avvecklas under det kommande halvåret som liten. Endast fyra procent betecknar risken som hög.

Men trots stora och omfångsrika omsättningstapp så finns det också företag som vittnar om förbättrade resultat. Vart sjätte företag hade jämfört med tidigare år en ökad omsättning under perioden mars-augusti. Även här är det dock svårt att peka ut någon enskild bransch.

De mest använda stöden är:

  • Korttidspermitteringar
  • Anstånd och sänkningar med egenavgifter
  • Omställningsstödet

I förhållande till av regeringen avsatta pengar har nyttjandegraden av framförallt omställningsstödet och företagsakuten varit väldigt lågt. Kommentarer om både felaktig inriktning och utformning gjorde att vi som organisation framförallt efterfrågade både en förtydling och förlängning av omställningsstödet.

Företagsakuten ser däremot ut att vara ett stöd som framförallt hade kommit till sin rätt i en likviditetskris likt den vi såg 2008/09. Då var det brist på likviditet i det finansiella systemet. I dagens pandemi är det soliditeten som är problematiken istället för likviditeten. Med social distansering, nedstängningar och bristande kundunderlag har många företag svårt att förutspå framtiden. En ytterligare kredit blir därmed en osäker finansiering för både banker och näringsidkare. Förväntan är därför att stödet inte kommer kunna utnyttjas av företagen i större utsträckning. Företagens soliditetsproblem är ofta drivna av höga fasta kostnader i form av hyror, räntor, leasing och andra verksamhetsrelaterade fasta kostnader. Även löner bör till stor del ses som en fast kostnad. Redan i juni introducerades omställningsstödet som en lösning baserad på minskad omsättning orsakad av corona. Detta krisstöd har hittills förlängts i sjok om tre månader åt gången, i tre olika omgångar. Samtidigt har omsättningskriterierna ändrats från tapp på minst 30% av omsättningen till 50%. I ljuset av att vissa kommuner eller regioner ibland är starkt beroende av en eller ett fåtal större arbetsgivare ser vi att kortsiktigheten och ständigt nya utformade kriterier riskerar att få stora effekter på lokala arbetsmarknader. Ett stöd där strukturen på den lokala arbetsmarknaden tas i beaktning är därför önskvärt.

En stor majoritet av våra medlemsföretag ser behov av att det finns tillgång till fortsatta stöd under hösten, men pekar även på behoven av hjälp att ta sig från reaktiva krisåtgärder till proaktiva tillväxtmöjligheter. Nyanställningsstöd och skattelättnader för tidigare permitterad personal är sådana exempel.

Osäkerhet om stödens storlek, omfång och löptider har ibland försvårat för företagens planering och möjlighet till överlevnad. Vi är därför mycket positiva till regeringens senaste åtgärder där korttidspermitteringar, anstånd med skattebetalningar, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare kommer att förlängas. En förlängning av tidshorisont och förändrade stödkriterier i omsättnings och omställningsstöden är däremot önskvärda.

När det är dags att sätta fart på ekonomin igen efter krisen är det viktigt att företagen ges både rätt stöd och möjligheter. Detta ger företagen stabila förutsättningar och tid till återhämtning – med minimal statlig ekonomisk risk.

Företagen bör kombinera permitteringarna med kompetensutveckling, vilket redan görs i andra länder. I många länder är kompetensutveckling inbyggt i stödet, medan det i Sverige bygger på frivillighet. Det finns risk att kompetensutveckling fördröjs genom en sådan ordning.

Tillväxtverket, som i dag håller det administrativa ansvaret för korttidsarbete, håller sig positiva till utbildning och andra kompetensutvecklande insatser, men påpekar samtidigt att detta inte påverkar företagens möjlighet att få del av stödet. Med rådande brist på utbildad personal i våra tillverkningsföretag ser vi istället villkorade bidrag som en möjlig väg till att snabbt realisera många av de kompetenshöjande åtgärder som tillverkningsindustrin i dag efterfrågar.

Ytterligare förslag på lokala åtgärder hittar ni i remisserna nedan: