Angående ”Omställningsstöd till företag för perioden augusti-december 2020”

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har tagit del av finansdepartementets promemoria ”Omställningsstöd till företag för perioden augusti–december 2020”. Handelskammaren ställer sig i huvudsak positiv till att omställningsstödet förlängs men är bekymrad över ryckigheten i de presenterade åtgärderna. Den ökade smittspridningen och de nya restriktionerna som införts har återigen satt stor press på näringslivet i Sydsverige och övriga landet. Mot bakgrund av detta vill vi framföra följande:

Angående föreslagna ändringar

I den publicerade promemorian slås det fast att omställningsstödet ges vid ett 40 procentigt omsättningstapp jämfört 2019 för perioden augusti – oktober, samt vid ett 30 procentigt omsättningstapp jämfört 2019 för perioden november – december.

Handelskammaren ställer sig positiv till att omställningsstödet förlängs till att omfatta perioden augusti – december, samt till att ersättningsbeloppen beräknas genom en lättförståelig multipel för fasta kostnader. Vi är medvetna om att företags fasta kostnader kan skilja sig mycket mellan branscher, geografier och andra företagsspecifika parametrar, men bedömer i enlighet med regeringen att företagsspecifika bedömningar här skulle leda till en alltför stor administrativ börda – både för Skatteverket och företagen – och därmed inte uppfylla huvudkriteriet i att vara ett stöd som snabbt kan komma företagen till del.

Vi ställer oss däremot kritiska till den successiva förlängningen med varierande kriterier för omsättningstapp och beräkningsmultiplar enligt följande anledningar:

  • Förslaget om ett 40 procentigt omsättningstapp för perioden augusti – oktober, samt ett 30 procentigt omsättningstapp för perioden november – december. Corona har drabbat oss alla. Men effekterna kommer vid olika tidpunkter och på olika sätt beroende på den service, tillverkning, ledtider, orderböcker, supply-chains etc som varje företag har. Att förändra kraven på omställningstapp från en så kort och närliggande tidsperiod till en annan kan därför resultera i betydande effekter och ökad osäkerhet för varje ett enskilt företag.
  • Förslaget om att omställningsstöd ges med 70 eller 75 procent av det procentuella omsättningstappet, beräknat på företagets fasta kostnader för referensperioden. Vi har här svårt att förstå vilka kriterier som varit avgörande för att dra slutsatsen att ett mindre företag automatiskt skulle ha fem procents högre fasta kostnader än ett större företag (mindre företag definierade enligt kommissionens förordning nr 651/20141).

Näringslivet behöver tydliga besked och förutsättningar för att kunna parera den rådande krisen. Ryckigheten i beskeden kring stödåtgärderna under hösten med omsättningsstödet i synnerhet skapar stor osäkerhet, vilket är varför vi rekommenderar att regeringen tydligt signalerar att omställningsstödet ligger kvar så länge krisen fortgår. Osäkerhet om stödens storlek, omfång och löptider har ibland försvårat för företagens planering och möjlighet till överlevnad.

Osäkerhet om bokföring av omställningsstöden

Många av våra medlemmar har uttryckt osäkerhet kring bokföring och hantering av omställningsstödet. Ett exempel på denna osäkerhet är att företagen nu ansöker om stöd för en längre tidsperiod och att de därmed riskerar att få fördröjda besked vid en stor administrativ börda på myndigheten. Under den tidsperiod finns det också en sannolikhet att ansökan avslås. Skall stödet under tiden bokas som en osäker fordran, och vid positivt besked ändras till en positiv rörelseintäkt? Osäkerheten är stor och det kan i sin tur få betydelse för beslut som påverkar sysselsättning. Handelskammaren ställer sig därför positiv till ett eventuellt förtydligande av bokföringsregler och hantering redan i förordningen.

Regionala skillnader bör föranleda en djupare analys av stödåtgärder

Handelskammaren har i flera tidigare analyser belyst hur ekonomin i Sydsverige särskiljer sig från den nationella. Att finanskrisen drabbade de sydsvenska länen hårdare än övriga Sverige bör också inkluderas när man analyserar nuvarande pandemieffekter och föreslagna stöd. I sydostlänen skapades då ett strukturskifte i sysselsättningen som fortfarande inte är fullt återhämtat. I Skåne innebar bland annat flytten av stora företag i märkbara tapp i produktivitet, och minskade investeringar i FoU. Regeringen har anledning att notera och påminnas om detta när det gäller nuvarande och framtida strukturinsatser.

Det finns fortsatt behov kvar från finanskrisen, till exempel förhöjda och cementerade nivåer av arbetslöshet. Även om dagens pandemi orsakar samma negativa strukturella påverkan, måste det finnas en medvetenhet om att tidigare effekter och regionala skillnader lever kvar.

De regionala skillnaderna syns också i denna kris. Branscher påverkas på olika sätt och varje regions unika mix av branscher påverkar starkt utfallet. I Sydsverige ser vi att Blekinge – den region med högst exportvärde per invånare – påverkades extra hårt när världen eller enskilda exportländer stängde ner. Skåne har i sin tur påverkats hårt av den sociala distanseringen i servicesektorn, samt att Danmark vidtagit dramatiska åtgärder vid landsgränsen, och att företag i Småland – en region som är starkt beroende av sin tillverkningsindustri – tydligt märker att orderböckerna påverkas negativt när andra vågen slog in över Europa.

Utifrån ett regionalt perspektiv är det också viktigt att belysa att vissa kommuner och regioner ibland är starkt beroende av en eller ett fåtal större arbetsgivare. Stödens kortsiktighet, nya utformade kriterier som ändras kvartalsvis, och risk att förbise den sammantagna företagsstrukturen och regionala omsättningstapp, kan i sådana fall bli extra problematisk och få stora effekter på lokala arbetsmarknader. Stöd som i utformningen tar hänsyn till lokal näringslivsstruktur och företag som är systemkritiska i en lokal kontext är därför också önskvärda.

Vidare rekommendationer framåt

En stor majoritet av våra medlemsföretag ser behov av att det finns tillgång till fortsatta stöd likt den förlängning av omställningsstöden som nu presenterats. Samtidigt pekar företagen även på behoven som uppkommer när ett vaccin rullas ut och företagen återigen ska börja stå på egna ben. I denna övergångsprocess behövs hjälp att ta sig från reaktiva krisåtgärder till proaktiva tillväxtmöjligheter. Nyanställningsstöd och skattelättnader för att återta tidigare permitterad personal är sådana exempel.

För att återuppbygga svensk ekonomi uppmuntrar vi även regeringen att kombinera stöden med mer långsiktiga satsningar på framförallt yrkesutbildning och basinfrastruktur. Nationell tillväxt byggs bäst genom satsningar som skapar konkurrenskraftiga företag, integrerade lokala arbetsmarknadsregioner och ökad regional ekonomisk tillväxt.