Av: Jacob Elander och Hanna Edwards Foto: Evelin Hendrikes
Först publicerad i Sydsvenskt Näringsliv 2 2019
Att rekrytera rätt kompetens är det största hindret för tillväxt. Det framkom i en enkät i intervjuform som Handelskammaren genomförde inför rapporten Sydsverige Live 2018. Så många som 55 procent av de tillfrågade företagen uppgav att de upplevde stor kompetensbrist oavsett företagens geografiska plats, storlek eller sektor. Den svenska arbetsmarknaden står onekligen inför stora matchningsproblem när det gäller utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Baserat på detta behov har ett nygammalt koncept återintroducerats. ”Gymnasial Lärlingsanställning (GLA)”, för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Modellen riktar sig till gymnasieelever som läser ett treårigt gymnasialt yrkesprogram som lärling vilket innebär att hälften av utbildningen sker på skolan och hälften på en arbetsplats.
Felicia Hjärtfors läser Barn- och fritidsprogrammet på Teknikum i Växjö och har valt att läsa sin utbildning som GLA-lärling. Hon spenderar mer än hälften av tiden på förskolan Fantasia, där hon deltar i allt som händer på förskolan – i det pedagogiska arbetet, på föräldramöten och arbetsplatsträffar. Ibland stiger hon upp kvart i fem för att hinna till öppning.
– Man kan inte vara trött, det gäller att ha en drivkraft. Jag vill verkligen prestera. Om arbetsgivaren och barnen känner att man inte vill blir det inte bra, förklarar Felicia.
Tydliga incitament
Genom att företagen själva deltar i upplägget så är målbilden att framtidens arbetskraft i större utsträckning ska kunna motsvara näringslivets behov. Eleven får lön under dessa tre år och är anställd. Felicia sparar vartenda öre för framtiden, och klarar sig för det mesta enbart på studiebidraget.
– Till sommaren finns en chans att jag blir anställd som sommarvikarierande barnskötare på Fantasia.
Att eleven får lön under lärlingsanställningen uppges vara en nyckelfaktor för lärlingsformen, då det skapar tydliga incitament för eleven att ta jobbet på allvar, samtidigt som även arbetsgivaren motiveras att engagera sig i handledning för att få ut maximalt av de investerade resurserna.
Ellinor Rydman är lärare i karaktärsämnen på Barn- och fritidsprogrammet på Teknikum i Växjö.
-Jag var inte övertygad om att GLA skulle fungera, men det gör det. Jag behöver inte motivera lärlingsklassen, något man annars måste lägga mycket tid på i ett vanligt klassrum. Och när vi har gästföreläsare får vi höra att de här eleverna, genom sin erfarenhet från jobbet, kan relatera och förstå hur saker hänger ihop och varför man får ett visst resultat, säger Ellinor Rydman.
Ansvar som stärker
Hon menar att alla GLA-elever delar ett stort engagemang.
-De har fått växa i självförtroende och har fått lyckas, vilket gör att de börjar jobba hårdare även med kurser som är tuffa för dem, säger Ellinor Rydman.
På flera håll i Europa så är lärlingsmodellen med anställning etablerad. Tyskland är pionjärer i frågan där företag så som BMW och SIEMENS arbetar med mycket utvecklade lärlingsmodeller. Lärlingen skriver avtal med företaget och jobbar där tre-fyra dagar i veckan. Utöver det har man teoretisk undervisning i skolan. Det går att utbilda sig till över 350 olika yrken i Tyskland och det finns stor potential för den svenska arbetsmarknaden att efterlikna modellen.
Öppen framtid
Efter examen erhåller lärlingen både intyg på arbetsmässig kompetens från arbetsgivaren och betyg från gymnasieskolan. Elever som deltar i GLA-program ges alltid möjlighet att läsa högskoleförberedande. Från vad vi sett ute i Europa är det vanligt förekommande att lärlingen efter examen övergår i fast anställning.
Handelskammaren kommer under året att agera som facilitator för etableringen av lärlingsmodellen i Sydsverige. Gymnasieskolor som kan stå för den teoretiska undervisningen och intresserade företag bjuds in för att gemensamt staka ut hur just deras upplägg kan se ut.