Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 9 juni 2023.
I dagarna behandlas förslag från Europeiska kommissionen om hur elmarknaden ska reformeras för att på lång sikt få lägre priser och på olika sätt bli bättre för slutkunderna. Efter ett par hårda vintrar tycks kommissionen nu tycka att det är dags för konsumenterna att kunna andas ut.
Vi vet inte om kommissionens förslag får de avsedda konsekvenserna men det är viktigt att konstatera att kommissionen tycks vara beredda att gå ganska långt för att skydda elmarknadens kunder. Det är därför med viss förvåning som vi ser att den svenske systemoperatören, Svenska kraftnät, vid årsskiftet 2023/2024 vill försämra elmarknaden för de svenska elkunderna.
Bakgrunden är den att de nordiska systemoperatörerna har bestämt sig för att förändra den metod som används för att beräkna handelskapaciteterna mellan elområden. Det kan tyckas vara en mycket teknisk fråga, och det är det. Men den djävul som ofta bor i detaljerna har fått härja ganska fritt i den variant av beräkningsmodellen, flödesbaserad kapacitetsberäkning, som nu ska implementeras. För närvarande pågår provkörningar där resultaten av den nya modellen jämförs med dagens. För svenska elkunderna är resultaten skrämmande och nedslående. För elområdena 3 och 4 blir det avsevärda prishöjningar jämfört med dagens modell, vissa veckor nästan 50 procent. Svenska konsumenter är genomgående förlorare, och de svenska producenterna tjänar litet mer pengar på spotmarknaden. Det kan dock vara värt att notera att de svenska producenterna i många fall är motståndare till införandet av den nya beräkningsmodellen i nuvarande utförande. Det finns få förutom Svenska kraftnät som vill försämra elmarknadens funktion ännu mer än det som redan gjorts.
Den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningen är i teorin ett bättre sätt att hantera begränsningar i elnätet. Grundidén är att systemoperatörerna med hjälp av en nätmodell och en matematisk modell som bygger på nätets utformning och begränsningar ska försöka maximera nätutnyttjandet. Problemen i den nordiska implementeringen av modellen är dels att Svenska kraftnät har hemligstämplat information som gör det omöjligt att kontrollera vad som sker vid beräkningarna. Vi har i Norden också valt en modell som kommer att skapa s.k. icke-intuitiva flöden. Detta innebär att systemoperatörerna över vissa snitt kommer att tvinga flöden att gå emot prisriktning. Detta kommer att förstärka de negativa konsekvenserna för vissa elområden förutom att det skapar andra problem på elmarknaden. Men viktigast av allt är att systemoperatörerna väljer parametrar i modellen, och hur mycket man till exempel ska välja att låta problem bara minska kapaciteten, jämfört med att försöka upprätthålla kapaciteter. De val man gjort hitintills har visat sig vara förödande för svenska konsumenter.
Vi anser att ingen med berått mod borde införa något som blir sämre för kunderna. Oavsett om det är EU:s intention att på lång sikt förändra beräkningsmodellen finns det å andra sidan en mycket stark intention att skydda kunderna mot fortsatta prisökningar.
De val man gjort hitintills har visat sig vara förödande för svenska konsumenter.
Frågan är ett exempel på hur en teknisk modellfråga tillåts styra de politiska och ekonomiska valen utan att politiken har klarhet i val och konsekvenser. Modellen planeras redan för 2024, men vi ifrågasätter att varken politik eller näringsliv och hushåll som kommer stå för notan skall ställas inför fullbordat faktum utan informerad debatt.
Vi har därför några förslag.
• För det första, det händer inget magiskt den 1/1 2024. Dagens beräkningsmodell fungerar. En ny beräkningsmodell bör därför inte införas förrän modellens utformning bidrar till att fördelningseffekterna för kunder och producenter acceptabla.
• För det andra, prisbildningen på elmarknaden måste vara transparent, och utfallen vara legitima. I den flödesbaserade kapacitetsberäkningen gör systemoperatörerna valet att i många fall låta flöden gå mot prisriktningen. Här vore det bättre att undvika denna tekniska optimering och i stället arbeta med bra marknadsutfall, och ökad handel mellan områden.
• Det systemoperatörerna nu avser att implementera kan sägas vara den största förändringen på elmarknaden sedan avregleringen. Det är således inget vi ska införa med mindre än att vi på förhand är övertygade om att det förbättrar elmarknadens funktion. Det finns dock inget som i dagsläget pekar på en sådan förbättring av elmarknadens funktion om vi definierar detta som ökad leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. Snarare tycks denna förändring lägga ytterligare börda på den stora majoritet elkunder som bor i våra två södra prisområden.
Mats A. Nilsson, docent, Södertörns högskola
Per Tryding, vVD, Sydsvenska Handelskammaren
