Bristande elförsörjning i Sydsverige

Sydvästlänken. Foto: Pressbild/Svenska Kraftnät.

En perfekt storm har uppstått i Sydsverige vad gäller elförsörjningen. Regional produktion har avvecklats samtidigt som överföringskapaciteten från vattenkraften i norra Sverige blivit försenad. Nu drabbas industrin hårt av effektbristen och de långsiktiga investeringsplanerna riskerar att hamna utomlands.

Syftet med denna text är att ge en sammanfattning av läget så som det ser ut just nu, och vad som föranlett att vi befinner oss i den här situationen. Handelskammaren presenterar även en lösning på problemet.

Det är medlemsföretagen via fullmäktige som sätter agendan för Handelskammarens arbete. Detta är en effektiv modell att se till så att Handelskammaren driver relevanta frågor för näringslivet. Vill du vara med och påverka? Bli medlem idag.

Den svenska energiförsörjningen har länge präglats av asymmetri. Man säga att elen traditionellt sett har producerats i norr genom vattenkraft, och konsumerats i syd i tillverkningsindustrin. Till detta hör att det är dyrt och tekniskt svårt att transportera el, ju längre desto krångligare. Vad som sätter stopp för elkonsumenter i södra Sverige blir då alltså kvalitén och kapaciteten på kabeln som skickar strömmen söderut.

Man har länge varit medveten om denna geografiska olikhet från statligt håll. När beslutet togs att bygga kärnkraftverk i Sverige under 60- och 70-talet så gjorde man det medvetet i södra Sverige för att reducera avståndet som elektriciteten behövde transporteras. Halland fick Ringhals med fyra reaktorer, Skåne fick Barsebäck med två reaktorer, och Kalmar län fick Oskarshamn Kärnkraftverk med tre reaktorer.

Sydsverige kunde under denna period nyttja den billiga, stabila, och skalbara elektricitet som kärnkraftverken producerade. Flera bolag i vår region har nått stora internationella framgångar genom att nyttja konkurrenskraftig el.

Men sedan kom vändningen. I samband med kärnkraftsrelaterade olyckor ute i världen förändrades attityden mot kärnkraften. Istället för att genomföra de uppgraderingar och underhåll som hade behövts så beslutade den dåvarande Riksdagen att avveckla Barsebäcks verksamhet. 2005 var båda Barsebäcks reaktorer tagna ur bruk, och södra Sverige var återigen beroende av elektricitet från norr.

Även om vattenkraftverken i norr moderniserades och kunde producera ytterligare el så hängde hela systemet i slutändan på att det fanns goda möjligheter att transportera el söderut, vilket tyvärr inte var fallet. Nätet präglades nu av flaskhalsar där överföringskapaciteten var mycket begränsad söderut.

Det nya Öresundsverket invigdes 2009 och är ett av världens effektivaste naturgaseldade kraftverk. Bakgrunden till att modernisera och återstarta Öresundsverket var att behovet av ny elproduktion var störst i södra delen av landet, att överföringsmöjligheterna av el från vattenkraften i norr är begränsade samt att Barsebäcksverket hade tagits ur drift. Från och med mars 2017 har anläggningen inte varit tillgänglig för marknaden och lagts i malpåse givet rådande marknadssituation.

Den 15 augusti 2012 tog Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg det första spadtaget för SydVästlänken. Det skedde utanför småländska Ljungby längs sträckningens södra gren. Syftet med SydVästlänken är att överföra mer el till södra Sverige, men projektet har försenats åtskilliga gånger. Senaste kommunikationen från Svenska Kraftnät indikterar start oktober 2020.  

Handelskammarens position är följande: Till dess att överföringskapaciteten till Sydsveriges alla delar är god nog att garantera stabil och säker elförsörjning så bör en effektreserv upphandlas från Öresundsverket. Det är orimligt att näringslivet i södra Sverige ska få ökad risk jämfört med andra delar av landet. Det gynnar inte investeringsklimatet och vi ser redan nu hur bolag får sina ansökningar om ökade effektuttag nekade. Lösningen beskrivs i Sydsvenskans huvudledare den 22 september 2019.

VD Stephan Müchler efterfrågade satsningar i SVT. Stephan påpekade att det finns bolag som inte vill investera i regionen på grund av bristerna kring elförsörjningen.

Vice vd Per Tryding påpekade i SVT att Sydsverige går miste om investeringar och arbetstillfällen på grund av att vi inte kan garantera en bra elförsörjning.

Näringslivets behov belystes av Handelskammarens medarbetare Jacob Elander tillsammans med företrädare för Region Skåne, E.ON och Uniper i Riksdagen för en grupp riksdagsledamöter från flera partier.

Jacob belyste att näringslivet i södra Sverige behöver betryggande besked i att effekt finns och att en tillräcklig effektreserv är tillgänglig för de kalla vinterdagarna när det inte blåser. Det gäller både för befintlig industri som vill utöka sin verksamhet och för nya etableringar. Att upphandla en effektreserv blir en relativ billig försäkring.

Flera av riksdagsledamöterna som var på mötet uttalade sig efteråt i Sydsvenskan.

– Vi fick veta vad vi i riksdagen kan göra för att lösa situationen, säger Niels Paarup-Petersen (C).

– Vi ska förtydliga för regeringen att Skåne är i ett allvarligt läge, säger riksdagsman Rikard Larsson (S).

Ett brev har skrivits till Energi och Digialiseringsminister Anders Ygeman, samt ett till Lotta Medelius-Bredhe, Tillförordnad generaldirektör Svenska Kraftnät där vi belyser den akuta situationen.