Tillväxt är bästa fördelningspolitiken

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2021-03-10

Det finns två vägar för att över tid tillföra resurser till samhällsutvecklingen. Den ena är att skapa tillväxt. Den andra är skuldsättning, som i ett kortare perspektiv tillför resurser, men som i ett längre perspektiv skapar en belastning genom räntor och amorteringar.

Utöver sjukhusen har pandemin har skapat en exceptionell belastning särskilt mot vissa branscher. Också efter pandemin kommer vi att behöva restauranger, kultur, idrott, hotell och resor, så med hänsyn till Sveriges låga statsskuld är det en god politik att dessa branscher får riktade stöd genom ökad statlig skuldsättning så att merparten överlever. Detta särskilt som dessa branscher har stor betydelse för jobb för utsatta grupper. Häri ligger givetvis att företagen också själva ska vidta de åtgärder de kan för sin överlevnad.

När nu befolkningen kommer att vaccineras så behöver vi såväl tänka på de korta insatserna som hur vi efter pandemin skapar tillväxt som ger mer resurser.

Fördelningspolitik är välment men när den finansieras med ökade skatter, skuldsättning och ökade regleringar blir det fel fokus. Pandemin är redan ännu ett tydligt historiskt exempel som över hela världen visar att det är de mest utsatta som förlorar mest när ekonomin tappar fart, medan perioder av tillväxt skapar breda lyft – tillväxtpolitik är därför bästa fördelningspolitiken!

Historien har visat att uthållig tillväxt går hand i hand med teknologiutveckling och härtill hörande faktorer som utbildning och forskning, ett fungerande rättssamhälle, entreprenöriell utveckling och privat äganderätt. Allt detta hänger ihop. Tas några av dessa komponenter bort stannar utvecklingen av.

Långsiktigt är inte ökad skuldsättning en bra väg framåt. Några ideologer som tycker om när politiska beslut har stor makt över människor kanske myser vid tanken på att staten har fått en större roll i samhällsekonomin till följd av krisen.

Tillväxt är inget akut politiskt problem, och det kanske är en förklaring till att vi nu har så lite av debatt kring detta. Men det är genom tillväxt de långsiktiga nya resurserna skapas, så det förtjänar ett ökat fokus nu under kommande kvartal.

Nu höjs istället röster för höjda skatter efter pandemin, mer regleringar och stopp för privata alternativ inom välfärden. Det är redan så att vi har höga skatter i detta land. Det är svårt att tvinga in mer skattebetalningar utan att det får negativa ekonomiska konsekvenser tillväxten. Högre skatter innebär ju att resurser tas från medborgare och företag, som istället kunde användas för deras investeringar och konsumtion. Något som är särskilt angeläget när vi nu ska bygga upp ekonomin efter pandemin.

Vi behöver skapa förutsättningar för ökad produktivitet och ett klimat för nya affärsidéer som skapar nya produkter och tjänster och leder till investeringar. Med nya kanaler och metoder får att nå ut med dessa produkter i världen skapar vi välstånd.

Det politiken behöver rikta in sig på är beslut som har positiva effekter på tillväxten – dvs beslut som också kan ge högre skatteintäkter utan att höja skattekvoten.

Det har vi klarat förr och det kommer vi klara nu också. Det ligger i människans natur att i samarbete med andra skapa bättre levnadsförutsättningar för sig själv och sina närmaste – och när vi gör det skapar vi just de mervärden som kommer hela samhället till del.

Det finns inga mirakelvägar. Sedelpressar kan inte gå för evigt och politiken kan självt inte skapa resurserna. Det politiken behöver rikta in sig på är beslut som har positiva effekter på tillväxten – dvs beslut som också kan ge högre skatteintäkter utan att höja skattekvoten. Här ingår inte bara smarta skattesänkningar och att undanröja hinder för företagande, utan också fokus på frågor som bara politiken kan ta ansvar för: till exempel att bygga samman arbetsmarknader, sköta krishantering, brottsbekämpning och bättre integration av nyanlända.

Resten är upp till näringslivet och alla som direkt eller indirekt gör sitt bästa varje dag för att bidra till framgångsrika företag.

Efter pandemins akuta läge har vi ett i flera delar sargat samhälle att ta hand om. Långtidsarbetslösheten är redan den högsta någonsin, stora integrationsproblemen kvarstår och vi måste snart återgå till att beta av på statsskulden i god tid innan nästa kris. Det vilar nu ett stort ansvar på oss alla att lyfta blicken och fokusera på utveckling och tillväxt.

Kerstin Lindell, ordförande i Sydsvenska Handelskammaren

Dan Olofsson, investerare och entreprenör