Dödssynda för klimatets skull!

Av Mattias Goldmann, författare till Klimatsynda. Publicerades i Sydsvenskt Näringsliv 2021 nr.1

Skuld, skam och försakelse. Det är vad klimatfrågan förknippas med. Och visst har det varit framgångsrikt – hela världen kan säga flygskam och Greta Thunberg har fått miljontals människor att minska sin klimatpåverkan. Men för att klara klimatutmaningen, måste fler göra mer, och då bör vi systematiskt använda de sju dödssynderna i klimatets tjänst – klimatsynda!

Inom detta årtionde ska vi ha halverat vår klimatpåverkan för att slippa de värsta effekterna av ett förändrat klimat. De väldiga försakelser vi alla gjort sen pandemins utbrott räcker inte särskilt långt – trots att vi sitter hemma, knappt reser alls och nästan inte träffar någon så har den globala klimatpåverkan bara minskat med sju–åtta procent. Det pekar både på begränsningarna med det individuella ansvaret och på att många av oss når en gräns där vi inte är beredda att uppoffra mer för klimatets skull. ”Då är det bara att förbjuda” kanske någon tänker, men är förbuden för impopulära kommer våra folkvalda knappast att driva igenom dem. Mer framgångsrikt är att se till att alla vill vara med i omställningen.

De sju dödssynderna är en universell beskrivning av hur vi som människor inte ska bete oss. Med 2020 som vändningens år fungerar de också utmärkt för att skynda på omställningen. Låt oss ta tre dödssynder som exempel:

Lättja. ”Bil bara när du vill” är bilpoolens devis – den som delar bil med andra istället för att äga själv, slipper besiktiga, serva, skatta, tvätta och byta till vinterdäck. På så vis kombineras klimatnyttan av att dela bil med att den som är med i bilpoolen får ihop sitt livspussel med mer tid över för annat. Under pandemins 2020 då privata bilar stod still ännu mer än vanligt förstärktes logiken – lättjan bistår omställningen!

Först sätter någon solceller på sitt tak, sen hänger grannarna över staketet och frågar om det är sant att elmätaren snurrar baklänges och att man får pengar från elbolaget?

Girighet. Det gamla budskapet att avstå intäkter, tillväxt och avkastning för klimatets skull har förstås skrämt bort den utan stora ekonomiska marginaler. Under 2020 beslutade sig världens största institutionella investerare för att lämna fossilt och investera i förnybart och hållbart – eftersom kol och olja är en stor finansiell risk när världen med Parisavtalet som grund ska ställa om. Under pandemin har vi också sett hur den som investerat hållbart klarat sig bättre än den som har pengar i det som hör gårdagen till – girigheten driver omställningen!

Avund. 2020 har antalet solceller på tak ökat rekordsnabbt, men inte lika över hela landet och inte alltid där de bästa sollägena finns. Först sätter någon solceller på sitt tak, sen hänger grannarna över staketet och frågar om det är sant att elmätaren snurrar baklänges och att man får pengar från elbolaget? Däremot kanske inte om avskrivningstid och lönsamhet – avunden är drivkraften för klimatomställningen.

Frosseri, lust, vrede och högmod – de återstående dödssynderna – fungerar också utmärkt i klimatets tjänst. När vi besegrar klimathotet – för det måste vi – så bör vi systematiskt utnyttja dem, låt oss klimatsynda!

Intresserad av att veta mer? Köp boken här