Lockdown – vetenskap eller placebo

Frihet under ansvar – det har varit Sveriges strategi där man rekommenderar istället för att stänga ner landet. Den strategin har kritiserats kraftigt – både inom Sverige och i vår omvärld. Den skiljer sig från andra delar av Europa som har haft hårda begränsningar i fri rörlighet och medborgerliga rättigheter. Men vilken väg är den rätta? 

För att diskutera frågan bjöd vi in Fredrik NG Andersson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet. Han har tidigare forskat kring finanskriser och deras politiska betydelse, och har under den senaste tiden i ett par uppmärksammade debattartiklar ifrågasatt sambandet mellan tvångsbaserade pandemiåtgärder och bättre utfall.

Nedstängningspolitikens påverkan på samhället

Pandemin har påverkat oss i över ett års tid och kommer troligtvis fortsätta att påverka oss en väldigt lång tid framöver. Att vaccineringen är i gång skänker däremot hopp om framtiden, men det finns andra effekter som vaccinet inte kan förhindra.
– Corona är från början en hälsokris som har blivit en samhällsekonomisk kris genom den politik vi har valt att möta pandemin med, det vill säga alla restriktioner vi har infört om hur vi får lov att röra oss i samhället. Det gör att det uppstår en stor kostnad, dels en ekonomisk kostnad i att företag inte kan fungera som tidigare, men det uppstår även en social kostnad. Politiken om att stänga ner samhället har kostnader. Det betyder inte att man inte ska göra någonting, men man måste väga kostnader och vinster mot varandra, säger Fredrik.  

Fredrik menar att nedstängningar och införandet av fler restriktioner av våra rörelsemönster kan vara en väg att gå. Däremot måste en analys av det hela presenteras, det vill säga väga de förväntade positiva respektive negativa effekterna mot varandra, istället för att endast gå på antaganden. 
– Nedstängningar är ofantligt kostsamt men dess hälsoeffekter, det vill säga minskad smittspridning, är inte uppenbara, säger Fredrik. 

Coronapandemin i jämförelse

– Tittar man på coronapandemin så här långt så följer vi ungefär Asiaten- och Hong Kong-influensan under 50- och 60-talet. Det är runt tre miljoner människor som har dött, vilket är en dödlighet på ungefär 0,04% så här långt. Så även om coronapandemin inte är över och fler människor tyvärr kommer att dö, så kommer det troligtvis hamna inom intervallet 0,03 – 0,11%. Det vill säga, coronapandemin är inte värre jämfört med tidigare pandemier vi sett, säger Fredrik.

Gällande överdödligheten i Europa så har Sverige 2,6% högre än vanligt vilket leder till plats 19 på listan.
– Tittar vi på de andra nordiska länderna ser vi att de haft en underdödlighet, det vill säga färre som dött i dem här länderna jämfört med föregående år. Det beror på att många äldre stannat hemma och inte fått andra sjukdomar som de normalt sett hade dött av. Men i och med att de är äldre personer vi pratar om så förlängs deras liv lite grann. Men det här betyder bara att Danmark, Finland och Norge troligtvis kommer få en högre överdödlighet 2022 och 2023 när vi öppnar upp samhället igen, säger Fredrik. 

Tvingande nedstängning och dödlighet

– Det finns två sätt att hantera smittspridning. Ett är genom frivillig nedstängning, det vill säga att man ger människor information om att hålla avstånd, undvika trängsel och själva göra riskbedömningar. Det andra är att säga “så här ska det vara, ni ska sitta hemma, ni får inte åka kollektivtrafik, ni får inte gå på restaurang”, förklarar Fredrik.

Siffror från forskare på Oxford University visar en högre överdödlighet i länder med högre grad av tvingande nedstängning.
– Tittar man på korrelationen mellan nedstängning och överdödlighet ser man att det är en positiv korrelation. Det betyder inte att det är nedstängningen som skapar överdödlighet, det betyder bara att nedstängningen inte haft den inverkan på överdödligheten som vi förväntat oss, säger Fredrik. 

Hur ser framtiden ut?

– När vaccinen börjar komma och nedstängningar börjar tas bort kommer ekonomin ta fart. Vi kommer se en ökad optimism och en ökning av folk som spenderar mer pengar. Då kommer arbetslösheten att falla, det kommer vara fortsatt låga räntor och finanspolitiken kommer troligtvis fortfarande vara expansiv vilket lätt kan leda till att ekonomin hettar över. Vi börjar redan se inflationstendenser och om centralbankerna ska göra något åt den inflationen måste de börja höja räntorna och börjar de höja räntor med stora skulder blir det problem för länder. Inte bara det att vi skapar en ekonomisk förlust som är svår att hämta igen, den expansiva finans- och penningpolitiken i sig skapar problem och vad det leder till är svårt att säga, men det är svårt att tro att det skulle bli något positivt på lång sikt. 

Fredrik avslutar med att påpeka vikten av transparens.
– Nedstängningspolitik har kostnader. Jag är inte emot nedstängningspolitik, givet att man kan visa på de positiva effekterna och att de överväger de negativa. Det finns ofantligt många negativa effekter med nedstängningspolitik och de bör ligga på dem som argumenterar för den typen av politik att faktiskt också föra fram bevis på att den fungerar.