Vad händer med elen i Sydsverige?

Text: Sara Nilsson

Frågan om södra Sveriges elförsörjning hänger envist kvar i luften. Trots löften från politiken om att lösa problemen, rapporteras det gång på gång om att företag inte garanteras säker anslutning. Debatten tenderar ofta att bli både komplex och rörig. Begreppsförvirring i kombination av särintressen och ideologier försvårar samhällsdebatten. 

Handelskammaren bjöd därför in till ett webbinarium med dess vice VD Per Tryding och f.d. chefsekonom Sara Åhlén Björk där vi gav en uppdatering kring frågan om tillgång till effekt och el i Sydsverige. Övergripande förklaringar om Sydsveriges utmaningar kombinerades med information om Handelskammarens arbete och möjligheten att påverka nyckelaktörer, myndighetschefer och ministrar.

Elområden

2011 införde Sverige elområden för att hantera bristande överföring till utlandet. I Sverige finns det i dag fyra elprisområden med stora prisskillnader. Under sommaren 2020 var priset i elprisområde fyra, som är beläget i södra Sverige, i genomsnitt tio gånger högre än elprisområde ett. Handelskammaren har följt frågan i stort sett tio år, sedan starten av elområdena. Under de senaste åren har Handelskammaren haft möte med energiminister Anders Ygeman samt ett antal medlemsföretag för att förklara hur sydsvenska företag kommer påverkas av den förmodade effektbristen och vilka konsekvenser det kommer få.

Svensk elproduktion

Elfrågan är en väldigt komplex fråga, vilket i sin tur skapar problem i debatten. 
I debatten hör man två sidor, en sida som säger att det inte råder elbrist i Sverige och att det inte finns ett elproblem och en annan sida som säger att det finns jättestora problem. Båda sidorna hävdar att de har rätt och båda sidorna har faktiskt rätt, säger Sara.

Sara fortsätter med att förklara hur det skiljer sig mellan teori och verklighet. Teoretiskt sett existerar inget underskott då det under hela året produceras cirka 160 TWh i elproduktion och vi förbrukar än så länge inte alla, utan runt 140 TWh per år. Men i verkligheten ser det annorlunda ut. En anledning till att det kan uppkomma elbrist beror på att det under vissa tider finns en större efterfrågan än utbud, som under kalla vinterdagar exempelvis. Produktionen är inte jämnt fördelad över landet då den största delen kommer från norr och måste sedan transporteras till söder, vilket skapar ett stort behov av ett fungerande transportnät.

Svensk elöverföring

Sverige har i dag väldigt skilda ägarstrukturer med en otydlig ansvarsfördelning. Det har skapat många problem gällande framförallt investeringsbehov i de svenska elnäten. Istället för en bred helikoptersyn så tittar man istället på sitt eget område. 
Ett företag i en liten by eller region måste först be lokalnätsägare om tillgång till mer el, som i sin tur ger en önskan till regionnätsägare, som i sin tur ger en önskan till transmissionsnätsägaren. Fungerar allt detta bra så tar det rätt lång tid och fungerar det inte tar det ännu längre tid. Tyvärr är det så att vi ofta pratar om flera år när det är så att våra medlemmar inte fått tillgång till den el som de önskar, säger Sara. 

När elen transporteras finns risk att det uppstår flaskhalsar, alla är inte kända och då kan problem förekomma.
Jag brukar tänka på det som blodomloppet i kroppen, du har aortan och venerna som är stamnätet och de mindre kapillärerna som är lokalnäten. Om du får en propp någonstans i kroppen kan det få förödande konsekvenser någon helt annanstans och det är även väldigt svårt att hitta var problemet är, säger Sara. 

Vi tar ingen ställning i form av elkällor, men vi vill i alla fall veta att det finns tillräckligt med el när vi behöver den.

Vad säger Handelskammaren?

I elprisområde fyra finns det många sorters problem, men få konkreta förslag för att lösa dessa. Handelskammaren önskar att det ska finnas fler förslag och då är det viktigt att man koncentrerar sig och angriper några av problemen först. Det finns framförallt tre områden som Handelskammaren vill kämpa för, nämligen planerbar el, marknadsmässiga priser och självklar uppkoppling. 
Vi måste som region och för våra företag veta att el finns att tillgå. Vi tar ingen ställning i form av elkällor, men vi vill i alla fall veta att det finns tillräckligt med el när vi behöver den. Samtidigt så har vi varit tydliga med att man måste vara bättre på att inkludera omvärldens behov i alla analyser. Tittar man på de analyser som görs i Sverige glöms exporten bort väldigt ofta, speciellt nu med ny EU-reglering där vi måste erbjuda vår el till export, säger Sara.

Sara fortsätter med att påpeka att det bör vara samma förutsättningar för alla svenskar.
– Vi tycker att det är fel att ha de olika elområdena och det visar sig tydligt att det inte leder till mer i produktion. Det är istället så att vi i söder betalar mycket mer för elen. Det hade varit bättre att ha ett enhetligt pris i Sverige där alla får samma elförutsättningar. För nu skapar det en konkurrensfördel för företagen uppe i norr. 

Gällande självklar uppkoppling så är det för många företag som får nej från sina nätleverantörer gällande att de inte kan garanteras uppkoppling när de vill och behöver den, för att till exempel utöka sin verksamhet. Kostnaden läggs också på företagen istället för nätägarna, säger Sara.

Policyval

Det finns ett policyval att göra som land. Sverige har dock varit otydliga med att det just är ett val. 
Policyvalet innebär att man antingen accepterar att det finns olika priser och snedvridning inom landet. Då får kunderna i tredje och fjärde området betala högre priser. Eftersom priset blir högre i gränsområdet kommer förmodligen exporten gå ner då. Det gör nog också att behovet av kapacitet för överföring inte kanske upplevs lika akut politiskt på det sättet, säger Per.

Per fortsätter med att förklara det andra alternativet. 
Eller så har man då samma pris i hela landet, då får man jobba med de här mothandelsaffärerna internt och den notan hamnar till slut i nättariffer i hela landet. Man kan förvänta sig att efterfrågan på el ökar något, på kort sikt i alla fall, därför att priset i gränszonen är något lägre. Men man får också en väldigt tydlig prislapp på vad det är värt att bygga ut näten. För mothandelsaffärerna kan man byta ut mot effektivare transmission. Så det blir mer transparent med vad man behöver göra.

Tre möjliga strategival för att få bort flaskhalsar

När EU inrättade ny förordning 2019 så stod det att i samband med denna ska vi ha en översyn av elområden i Europa 2021 och titta på var det finns flaskhalsar, vilken dessvärre är försenad i två år. Det finns olika strategier för länder att lösa detta på, antingen ta bort elområden och lämna in handlingsplaner för hur flaskhalsar ska byggas bort eller arbeta med elområden och låt prissignaler styra marknaden att investera där flaskhalsar finns eller slutligen välja en mix av de båda alternativen.

Per avslutar med att förklara att Handelskammarens strategi under året är att utmana det politiska systemet med att förtydliga att det är ett val man gör i Sverige och få bort område fyra som konsekvens av det. Sara instämmer och tillägger att Handelskammarens roll är att vara mer ifrågasättande och lyfta problemen.