Pandemins effekter på logistiken

Av: Linda Borgenstam, MD, DB Schenker Consulting

Pandemin har medfört många utmaningar för företags logistik, med både förändrade konsumtionsmönster och förändrat transportutbud. Som följd av detta är begreppet resiliens, alltså förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar, högt upp på företags agenda. Givet att globala optimerade värdekedjor med kostnadsfokus tenderar att vara mer sårbara är intresset för resiliens inget nytt, utan har funnits på företags agenda tidigare.

Sjöfrakten är ett av de transportslag som har sett störst effekt av pandemin. Ungefär 90% av alla varor i den globala handeln transporteras till sjöss, vilket gör att de flesta företag och privatpersoner därmed har påverkats. När länder stängde ned minskade produktionen i fabriker och hamnar. Till följd av detta minskade rederierna då antalet båtar för att reducera sina ekonomiska förluster. Däremot har konsumtionen av varor inte påverkats i så stor utsträckning. När produktionen sedan återupptogs hade dock rederier fortfarande lägre kapacitet, vilket lett till stora obalanser i, framför allt, containerflödet. Normalt sett är containers utspridda i världen i balans. Med de plötsliga variationerna i tillgång och efterfrågan har en större bull-whip-effekt uppstått, där containers enkelt uttryckt är på fel plats i världen. Detta har gjort att priser och leveranstider ökat drastiskt. Många spekulerar kring lättnader under kvartal 3 / kvartal 4, eller kanske till och med inte förrän under kvartal 1 2022, då det tar tid för globala kedjor att balanseras igen vid större störningar.

Digitala mötesformer spås framöver fortsatt ersätta en viss del av affärsresandet, vilket tillsammans med ett ökat fokus på hållbarhet kan ge andra resmönster och färre hubbar för flygtrafik.

Flygfrakten har också påverkats stort, med en störtdykning i kapacitet på passagerarflyg (som 50% av godset normalt fraktas med). Den minskade kapaciteten har pressat upp priset, vilket väntas stanna där ett tag eftersom det är ovisst när och till vilken omfattning passagerartrafiken återhämtar sig. Det är även osäkert hur stor kapacitet flygfrakten kommer att ha i framtiden, efter pandemin. Digitala mötesformer spås framöver fortsatt ersätta en viss del av affärsresandet, vilket tillsammans med ett ökat fokus på hållbarhet kan ge andra resmönster och färre hubbar för flygtrafik.

Vägtransport har klarat pandemin relativt väl, med endast mindre väntetider vid europeiska gränsövergångar. E-handeln har stigit kraftigt under pandemin, vilket ger utslag i fler och mindre sändningar samt en stor efterfrågan på bekväma och flexibla leveranslösningar till konsumenter, gärna utan fysisk kontakt mellan chaufför och mottagare.

Vad gäller järnväg noteras i Europa liknande mönster som för vägtransport, dvs det följer ekonomin och marknaden. Mellan Europa och Asien ses en stor volymökning, då detta är ett alternativ till sjöfrakt. Järnvägen har dock också påverkats av den globala containerbristen.

Många logistiktrender går att härleda från globala megatrender och påverkar godstransporter mer eller mindre direkt. Förutom att förstärka resiliens i värdekedjor accelereras många andra trender under pandemin, t.ex. hållbarhet och mer komplexa kundkrav. Framåt kommer vi sannolikt att se en ökad grad av regionala värdekedjor samt en ökad användning av olika transportslag, för att minska sårbarheten i framtiden. Hållbarhet kommer ha ett fortsatt starkt fokus, där aktörer kommer att reducera behovet av fossila bränslen. Med teknikutveckling följer även möjligheter att göra mer komplexa optimeringar och på så vis minska klimatpåverkan. E-handelns uppgång och de ökade kundkraven vad gäller snabbare leveranser, närmare hemmet och med flexibla alternativ kommer att bestå, vilket driver förändringar i många företags logistik för att anpassa sig till det nya normala när pandemin är över.