Remissvar till ”Regional infrastrukturplan Halland 2022–2033”

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har tagit del av ”Regional infrastrukturplan Halland 2022–2033” som Region Halland utsände den 29 september 2021.

Handelskammaren ser positivt på sammanhängande investeringar i större stråk. Att bygga många små utspridda projekt blir kostnadsdrivande. Längre sammanhållna stråk gör att det i många fall blir möjligt att skörda produktivitetsvinster som uppstår genom arbetsmarknadsförstoring.

Handelskammaren anser att det är av vikt att investerade pengar i den regionala infrastrukturplanen leder till bättre tillgänglighet och att åtgärder som leder till förstoring av arbetsmarknadsregioner prioriteras. 

Infrastruktur och transporter förbinder geografiskt åtskilda områden och förbättrar ekonomiska förhållanden över hela världen – både mellan och inom länder. Vi vet från studier att ökad tillgänglighet hänger samman med högre produktivitet och därmed tillväxt. Avstånd, närhet och tid är viktiga komponenter för utvecklingen Sveriges regioner och den geografiska spelplan de formar. Ju kortare geografiskt avstånd, desto bättre förutsättningar för många och täta kontaktytor mellan företag och individer. Och med större lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) ökar sannolikheten för företag att hitta rätt kompetens, utbyta kunskap, forma konkurrenskraftiga affärsnätverk och förena innovativa kompetenser.

Målsättningar kring trafiksäkerhet som inte åtföljs av investeringar genomförs nu på många håll genom nedskyltning av hastighet på en rad regionala vägar. Syftet med de åtgärder som vidtagits på senare år avseende nedskyltning är att uppnå nationella trafiksäkerhetspolitiska mål. Men det är uppenbart att detta nu sker på bekostnad av tillgänglighet i sådan omfattning att det äventyrar regeringens övergripande transportpolitiska mål om att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”

Det är i stor utsträckning samma län som har haft få investeringar i nationell plan som också fått flest beslut om sänkta hastigheter. Halland har många exempel på nedskyltningar. Detta träffar regionen mycket påtagligt. Eftersom underhållet släpar efter, tappar vägarna i prestanda och detta kombinerat med nationellt mål om trafiksäkerhet gör att vägar får sänkt hastighet. Man vill helt enkelt öka trafiksäkerheten genom att sänka tillgängligheten istället för att investera. Detta sker systematiskt och drabbar främst glest befolkade områden, och har därför stor betydelse för sysselsättning och de många viktiga företag som är lokaliserade i mindre orter.

Flera av dessa objekt som påverkas omfattas av den regionala infrastrukturplanen. Det är därför av största vikt att Region Halland beaktar detta. Handelskammaren har föreslagit en större och mer åtkomlig nationell pott för att rusta upp i stället för att skylta ner. Det är viktigt att regionerna som huvudmän för regionens infrastruktur är aktiva i detta arbete och försöker få till stånd konkreta samfinansierade satsningar.

Vad gäller konkreta investeringar ser vi det som särskilt positivt med satsningar på Markarydsbanan och åtgärder längs väg 153 och 154. Dessa har stor betydelse för regionens kompetensförsörjning och integration med inlandet.

En upprustning av Halmstad C är också viktig och vi delar denna prioritering.

Strategiskt är Halland en viktig region som spelar stor roll för att förverkliga den så kallade String-korridoren med förbindelser Oslo-Göteborg-Halland-Öresundsregionen. Att intensifiera detta arbete gemensamt är en viktig prioritering under kommande år. 

0