Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2021-12-20.
Nu lämnas remisserna på det kontroversiella förslaget om att avveckla Brommas flygplats. Och många viktiga aspekter kommer att belysas – inte minst den tunga kritiken av tidpunkten för en strukturomvandling av flyget under slutet av en pandemi och inledningen på ett teknikskifte och möjligen en kapitalmarknad med stigande räntor. Allt talar mot snabba beslut och för att följa utvecklingen åtminstone ett par år framöver.
Den här typen av beslut strider också mot den princip som staten normalt använder vid investeringar i infrastruktur, nämligen försiktighetsprincipen. Denna bygger på att optimera det som redan finns och först i andra hand nyinvestera, alltså en förvaltande utgångspunkt. Att lägga ned Bromma och satsa på storskalig utbyggnad av Arlanda går stick i stäv med denna princip som staten i andra sammanhang lyfter som argument mot strategiska satsningar.
Diskussionen om svenskt flyg och Bromma saknar analyser av flygets funktion för samhällsekonomin och Brommas roll i denna. Dessutom bortser den från principer som normalt används vid statliga beslut om infrastruktur.
Fungerande arbetsmarknader är helt centrala för en produktiv och konkurrenskraftig ekonomi. Arbetsmarknader är i stor utsträckning lokala och det är ett etablerat faktum att större lokala arbetsmarknader är mer effektiva än små. Sverige har 70-talet sådana och de utgör ekonomins baselement.
Men det finns viktiga komplement till dessa. Genom inrikesflyget har det skapats en genuint nationell arbetsmarknad där folk är skrivna i en region men arbetar i en annan. De lokala marknaderna kopplas samman via flyg. Genom inkomsttabeller går det att gaffla in värdet på denna nationella arbetsmarknad.
Bara avseende Sydsverige versus Stockholmsregionen handlar det om nästan 7 miljarder i löneinkomster från personer i sydsvenska kommuner som arbetar i Stockholmsregionen och knappt 3 miljarder åt andra hållet, alltså närmare 10 miljarder. I flertalet fall är flyg enda möjligheten att upprätthålla detta. Det handlar till stor del om specialister, chefer och entreprenörer som behöver regelbunden närvaro, ibland daglig. Även om bara enstaka procent av detta faller bort så handlar det om pengar som utan vidare kan bära nettokostnaden för att driva aktuella regionala flygplatser.
Till det kommer det demokratiska argumentet att det skall vara möjligt att tjänstgöra i staten även om man har familj i en annan region än Stockholm – eller om myndigheten är placerad på annan ort för den delen.
Här spelar mikroläget på flygplatserna roll, inte minst i Stockholm eftersom förflyttning på marken är en stor del av tidsåtgången. Det är rimligt att anta att denna nationella arbetsmarknad står för mycket institutionellt lärande i Sverige och därför betyder mer för svensk produktivitet än lönesummorna indikerar.
Detta måste beaktas, men det här perspektivet saknas i utredningen om Bromma – och för övrigt i annan analys som föregått reformer av svenskt flyg.
Detta flöde är också en grundaffär för regionala flygplatser, som staten – utan egentlig ekonomisk analys – övergav för tio år sedan. Denna grundaffär ger möjlighet att i vissa fall erbjuda andra produkter.
Ovanpå detta saknar den utredning som nu lagts fram en analys av hur EU:s strategi för regionala flygplatser spelar in.
Det finns ett ständigt återkommande önskemål i många regioner att ha en daglig förbindelse till större europeiska flygplatser – internationella nav. Detta önskemål återkommer trots att det exempelvis i Sydsverige finns god tillgång till Copenhagen Airport. Det är viktigt att förstå bakgrunden till detta.
En flyglinje mellan en svensk regional flygplats och ett europeiskt nav skall bäras av sålda biljetter. Men det är inte den volymen som är det ekonomiskt intressanta.
I exempelvis sydöstra Sverige finns många industriföretag med en stor internationell marknad. För att vinna en order på denna marknad behöver själva fabriken vara åtkomlig för besök. Inga större kontrakt kan säkras om inte kunden upplever access till verksamheten. Företagen har därför behov av denna åtkomlighet från kunder inom och utanför EU.
När en beslutsfattare från en kund anländer motsvarar det en flygbiljett, men för företag/region kan det motsvara en stor order. Utan denna tillgänglighet minskar möjligheterna att vinna dessa kontrakt.
Även detta behöver vägas in i beslutet och i en svensk strategi som syftar till att stärka näringslivet.
Ovanpå detta saknar den utredning som nu lagts fram en analys av hur EU:s strategi för regionala flygplatser spelar in.
Sammantaget är analysen bakom Brommas avveckling alltså bristfällig. Det gäller i synnerhet för effekterna på svensk ekonomi och arbetsmarknadens produktivitet. Tidpunkten för analys av flygmarknaden och för radikala beslut i frågan är dessutom sämsta tänkbara.