”Därför är det viktigt att mäta självförsörjning”

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet 2022-08-29.

Vi har olika mått kring hur många som arbetar i vårt land. Det vanligaste måttet är syssel­sättning och vi talar ofta om syssel­sättnings­grad.

Begreppet sysselsättningsgrad i den offentliga arbets­marknads­statistiken delar in svenskarna i de som har syssel­sättning respektive inte har syssel­sättning. Här räknas alla som jobbat en timme eller mer under en vecka som sysselsatta. Det gör begreppet konsekvent, men det begränsar användbarheten. Det speglar knappast ekonomisk aktivitet eller exempelvis ekonomisk integration av utrikes födda.

För att komma till rätta med detta introducerade 2020 Entreprenörskaps­forum ett alternativt mått på hur ekonomiskt aktiv en individ är: själv­försörjnings­grad. Själv­försörjning definieras som en arbets- och förvärvs­inkomster om 16 100 kronor per månad år 2022 (motsvarande fyra prisbasbelopp i årsinkomst för att vara exakt). Alla beräkningar publicerade av Entreprenörskaps­forum utgår från statistik som SCB tillhandahåller. Belopps­gränsen är bestämd utifrån utgångs­punkten att nivån kan representera en rimlig lägsta nivå för att en person ska kunna vara självförsörjd genom sina inkomster. Alla som inte har denna inkomst har ingen egen själv­försörjning. Detta kan bero på ett antal faktorer som arbetslöshet, studier eller sjukförsäkring med mera. Genom att de inte har själv­försörjning behöver dessa personer försörjas på annat sätt än via egen inkomst.

Logiken är enkel: Den som inte försörjer sig själv försörjs av någon annan. Enkelt uttryckt försörjer i dag en person tre, vilket skrivits om tidigare här i SvD. Att någon inte är självförsörjande under en period i livet är inte något konstigt, tvärtom är detta ett naturligt inslag i vår livscykel och motiverar varför det finns välfärdssystem i ekonomin.

I debatten har begreppet självförsörjnings­grad nu kritiserats för att vara onyanserat. Men det har samma dikotomi som sysselsättnings­grad. Har man syssel­sättning kan man vara själv­försörjande eller icke själv­försörjande.

Begreppet självförsörjning delar alltså in arbets­marknaden i dem som har själv­försörjning och dem som inte har detta. Att inte vara själv­försörjande kan ha olika orsaker. En del studerar, andra är föräldra­lediga. Någon jobbar färre timmar än de önskar, någon får bidrag av olika skäl. Detta gäller såväl utrikes födda som inrikes födda. Poängen här är att få ett mått på hur många som vid en viss tidpunkt inte har egen själv­försörjning, och vice versa. Vår välfärds­modell bygger på att vi kan finansiera detta löpande och då är måttet viktigt. Och det ger också bland annat ett mått på potentialen i att förbättra integration.

Vår misslyckade integration av utrikes födda har medfört att en väsentligt större del utrikes födda inte har själv­försörjning jämfört med inrikes födda. Inte minst ser vi detta i utfallet på arbets­marknaden, och det förefaller som att Sverige har ett större problem än jämförbara länder när det gäller skillnader mellan utrikes- och inrikes födda.

En översikt av OECD från 2019 som inkluderar 34 medlems­länder visar att Sverige har den tredje högsta arbets­lösheten bland utrikes­födda som slås endast av Spanien och Grekland. OECD:s studie visar att andelen arbetslösa bland utrikes­födda i Sverige var 3–4 gånger högre jämfört med inrikes födda. Samma undersökning visar också att syssel­sättnings­graden var cirka 66 procent för utrikes födda i Sverige medan den var cirka 81 procent för inrikes födda. Noterbart är att OECD ser till befolkningen i åldrarna 15–64 år vilket varit omdiskuterat i Sverige. Samtidigt möjliggör dessa studier jämförelser mellan länder och ger ett internationellt perspektiv på svensk integration.

När frågan om självförsörjning nu lyfts upp i debatter och partiledar­utfrågningar sätter det fingret på en central fråga i det svenska välfärds­samhället och dess långsiktiga robusthet.

De siffror som Entreprenörskaps­forum presenterat visar att själv­försörjnings­graden är betydligt lägre än syssel­sättnings­siffrorna. Analysen som baserar sig på statisk från 2016 visade att drygt 600 000 utrikes födda då saknade själv­försörjning. Mycket talar för att det i verkligheten är fler som saknar själv­försörjning. De uppmärksammande siffror som Moderaterna presenterat och som Ulf Kristersson blev utfrågad om i SVT i veckan, att 700 000 utrikes födda saknar själv­försörjning, härstammar från SCB och Riksdagens utrednings­tjänst och är helt i paritet med tidigare bedömningar. I realiteten är denna siffra sannolikt i underkant.

Åsa Hansson och Mats Tjernberg, även det en rapport vid Entreprenörskaps­forum, har till exempel gjort beräkningar baserade på hur mycket en individ betalar i skatt samt hur mycket som erhålles i olika bidrag och transfereringar. Deras analyser befäster bilden av att det är mycket stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda. De visar bland annat att ”2016 var 73 procent av icke-västerlänningar i vuxen ålder inte själv­försörjande, för personer födda i Sverige var motsvarande siffra 37 procent under samma år”. De drar vidare slutsatsen att ”genomsnitts­individen född utanför västvärlden blir aldrig själv­försörjande över sin livscykel”.

När frågan om självförsörjning nu lyfts upp i debatter och partiledar­utfrågningar sätter det fingret på en central fråga i det svenska välfärds­samhället och dess långsiktiga robusthet. Det framstår också som tydligt att den gängse statistiken för arbets­marknaden med syssel­sättnings­grad, arbetslöshet, arbetade timmar med mera behöver utvecklas med det perspektiv som själv­försörjning innebär. Hade utrikes födda haft samma själv­försörjning som inrikes födda hade ungefär 300 000 fler utrikes födda haft själv­försörjning. För samhället hade det bidragit till åtskilliga miljarder kronor i lägre transfereringar. Hur detta kan uppnås är förstås en fråga för delvis svåra politiska avvägningar. Men det är bara om vi mäter det och analyserar det, som vi kan komma vidare.

Johan Eklund
professor i national­ekonomi och chefs­ekonom Sydsvenska industri- och handels­kammaren, tidigare vd för Entreprenörskaps­forum
Lars Pettersson
doktor i national­ekonomi, Internationella handels­högskolan i Jönköping
Per Tryding
PhD, vice vd Sydsvenska industri- och handels­kammaren
Lars Backsell
ordförande Entreprenörskapsforum