Brevet skickades till statsminister Ulf Kristersson 2022-11-03. Texten publicerades även på Altinget.
Vi har med stort intresse tagit del av såväl Tidöavtalet som Din regeringsförklaring. Det är vår uppfattning att de frågor som där adresseras är avgörande för landets utveckling och att anslaget till stora delar är helt rätt väg att gå. Inte minst fokus på arbets- och självförsörjningslinje ser vi som positivt. Många samhällsfunktioner behöver förändras och förbättras, vilket tydliggörs i regeringens ambitioner.
Vi vill lyfta fyra frågor som ligger i det sydsvenska näringslivets intresse och som kommer att påverka inte bara vår regions utveckling, utan hela landets konkurrenskraft och välstånd.
Den första är frågan om energiförsörjning och elpriser. Frågan rymmer två tidsdimensioner; en kortsiktig – i princip fr o m med nu och över vintern – och en mer långsiktig. I det kortsiktiga perspektivet är den retroaktiva återbetalningen av kapacitetsinkomster som annonserades häromdagen viktig, men den löser inte en mycket besvärlig ekonomisk framtid hos privatpersoner och företag. Fram till dess att denna fråga fått en lösning är delar av näringslivet till del förlamat i den bemärkelse att många investeringar uteblir samtidigt som produktion och arbetstillfällen drabbas.
De långsiktiga lösningar som skisseras i Tidöavtal och regeringsförklaring ser vi mycket positivt på, men vi kan inte nog understryka hur viktigt ett enhetligt elpris i hela landet är för att landet igen ska kunna fungera som en marknad med samma konkurrensförutsättningar och faktiskt med samma inflationsutveckling. Elprisområdena påverkar till och med så starkt att en nationell penning- och finanspolitik försvåras.
Den andra frågan är yrkesutbildning, som är central för att öka tillväxt och sysselsättning. Handelskammaren arbetar med flera egna insatser tillsammans med företag, skolor och skolhuvudmän. En stor del handlar om lärlingsmodeller och villkoren för dessa behöver förbättras. Högre yrkesutbildning i Sverige har en kortsiktig finansiering och organisatorisk hemvist som bromsar framväxten av kompetenta skolor. Till detta ska läggas en styrning och resurstilldelning av högskolor som inte är till gagn för arbetsmarknaden.
Ett tredje område som vi anser fått för lite uppmärksamhet är infrastrukturområdet. Beskedet om att behålla Bromma flygplats är mycket glädjande, men viktiga frågor om finansiering och kommande nödvändiga satsningar känns oklara vad avser regeringens ambitioner. Vi har i studier visat att satsningarna i landet under flera årtionden varit väldigt snett fördelade och Sydsverige, liksom andra delar av landet, har varit tydligt förfördelade. Per capita har exempelvis Stockholmsregionen fått tio gånger så höga satsningar som de sydsvenska områdena. Detta har bland annat lett till att järnvägskapaciteten i södra Sverige nu är helt underdimensionerad. Därmed försvåras regional pendling och Sverige kan inte heller dra nytta av att Fehmarntunneln radikalt förkortar avstånden till Europas marknader. Även hållbarhetsperspektivet är viktigt i sammanhanget.
Regeringen bör också ompröva nuvarande finansieringssystem för infrastrukturen. De planer som beslutas över tolvårsperioder är inte finansierade, vilket bl a leder till onödiga fördyringar och förseningar. Detta bör ses över. Vi bör kunna få betydligt mer väg och järnväg för samma pengar med ett annat finansieringssystem.
Slutligen vill vi, för det fjärde, varna för att gå vidare med förslagen avseende nya gränskontroller och så kallade id-kontroller. Sedan flyktingkrisen har rättsläget klarlagts inom EU och avvisar tydligt både obligatorisk intern kontroll vid gräns och transportörsansvar. Svenska JK:s yttrande om pendlare i Öresund går i samma riktning och sammantaget skulle sådana kontroller exponera svenska staten för skadestånd. Lika viktigt är naturligtvis att de svenska gränskontrollerna visat extremt låg effektivitet avseende att bekämpa vapenbrott och att flera ekonomiska analyser visar på stora ekonomiska förluster för svenskt och europeiskt näringsliv av inre gränskontroll. Att staten i stället ökar den brottsbekämpande polisiära närvaron i gränsregionen, inre utlänningskontroll och tullens mandat att bekämpa brott ter sig mer effektivt och är i linje med Schengens intentioner. Samverkansavtal kring detta inom Norden är en bättre och mer effektiv väg.
Vi ser fram emot en dialog i dessa och andra frågor och hoppas att få se dig som gäst vid något av våra kommande årsmöten, som du ju är väl förtrogen med.
Kerstin Lindell
Ordförande
Sven Kristensson
Vice ordförande
Stephan Müchler
VD
Kopia till:
Energi- och näringsminister Ebba Busch, Näringsdepartementet
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, Infrastrukturdepartementet
Skolminister Lotta Edholm, Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister Mats Persson, Utbildningsdepartementet
EU-minister Jessika Roswall, Statsrådsberedningen
Justitieminister Gunnar Strömmer, Finansdepartementet
Finansminister Elisabeth Svantesson, Finansminister