Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan/HD 2022-11-06.

Nyligen gav Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i riksdagen ett gemensamt besked om att de säger nej till höghastighetsjärnväg i Sverige. Istället vill de satsa på underhåll av befintlig järnvägstrafik för att underlätta för arbetspendling och godstrafik.

Oavsett hastighet på tågen måste riksdagen och en ny regering ha en långsiktig plan för hur Sverige ska hantera ett ökat tryck på järnvägen under de kommande decennierna, till följd av fler godståg och persontåg på spåren. Såväl näringslivet som resenärerna behöver bättre tågmöjligheter.

Ett exportberoende land som Sverige måste se till att göra nödvändiga investeringar som säkrar svenska jobb, tillväxt och klimatomställning. För att det ska kunna ske behöver nya stambanor byggas ut. Det gäller inte minst Södra stambanan som kopplar samman Sverige med övriga Europa via Malmö och gör det möjligt för tåg att ta sig vidare från Stockholm till de norra delarna av landet.

Infrastrukturplanering har stora likheter med energipolitik. Båda kräver långsiktiga perspektiv.

Vad styrande politiker gör nu – eller låter bli att göra – får konsekvenser under decennier framöver.

Redan idag är Södra stambanan hårt trafikerad och på sina håll en flaskhals där det också finns behov av fler tåg. Det beror både på att persontrafiken på svenska järnvägar nästan har fördubblats sedan år 1990 och på att det går såväl gods- som persontåg i olika hastigheter på stambanorna.

Att stärka underhållet av befintlig järnväg är bra och nödvändigt. Men det gör inte att fler tåg kan köra på Södra stambanan. Fler spår måste till för att klara en utveckling där allt fler människor vill åka tåg och många andra europeiska länder satsar på att bygga ut järnvägen. Det är därför regering och riksdag måste prioritera utbyggnaden av sträckan Lund – Hässleholm.

År 2028 väntas Fehmarn bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark stå klar. Den utgörs av en tunnel som innehåller motorväg och järnväg och med den förkortas restiden mellan Malmö och Hamburg, från dagens fem timmar till tre. Tågresor mellan Hamburg och Köpenhamn förkortas med 160 kilometer.

De nuvarande stambanorna har tjänat Sverige väl. Men det är hög tid att blicka framåt.

Vi som är verksamma i södra Sverige ser Fehmarn bält-förbindelsen som en potentiell game changer med stora möjligheter till ökad handel, tillväxt av jobb och internationellt utbyte. Brödtillverkaren Pågen får över en natt tillgång till nya marknader till vilka företaget kan leverera dagsfärskt bröd. Forskningsinstituten ESS och MAX IV kan stärka sina kopplingar till synkrotonanläggningen DESY i Hamburg. Och Skåne blir mer attraktivt för företagsetableringar och nya jobb.

Men det finns också stora möjligheter för hela Sverige att öka sin tillväxt och genomföra en rejäl klimatomställning. Godstransporter på tåg är viktiga för svensk skogsindustri. Hälften av stålindustrins exportvärde rullar på tåg mot kontinenten, enligt den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.

Med Fehmarn bält-förbindelsen väl på plats kan en ökad efterfrågan på godstågstrafik uppstå, framför allt mellan Sverige och Tyskland. Antalet tåg mellan Danmark och Tyskland väntas konsultrapporten Fehrmarnbelt Forecast 2014 öka från 10 till 100 per dygn. Godstågen över Öresund kan komma att fördubblas. Det kräver robusta järnvägssystem, inte minst längs med Södra stambanan. Gör regering och riksdag inget riskerar det istället leda till fler förseningar, störningar och tågkaos.

En utbyggnad av stambanan handlar om att frigöra kapacitet längs med Sveriges trafikpulsåder så att framtida tågtrafik klarar av att hantera såväl gods från industrin i Norrland, som regional trafik i Skåne och SJ-resenärer som vill ta sig till konferenser eller hälsa på nära och kära.

Energisnål tågtrafik är en förutsättning för svensk klimatomställning, men ökade möjligheter till fler tåg på spåren bidrar också till en bättre fungerande vägtrafik.

Ett normallastat godståg motsvarar cirka 20 tunga lastbilar med släp som slipper trängas med bilister på vägarna.

De nuvarande stambanorna har tjänat Sverige väl. Men det är hög tid att blicka framåt.

När dagens stambanor byggdes under andra hälften av 1800-talet var Sverige ett fattigt land med mindre än fem miljoner invånare. Det är tydligt att dåtidens visionära beslutsfattare hade för avsikt att stärka Sverige långsiktigt.

Idag är Sverige en av världens rikaste välfärdsnationer med 10,5 miljoner invånare som är beroende av handel med omvärlden. När Fehmarn bält-förbindelsen invigs väntas Sverige ha 11 miljoner invånare. Nu måste dagens beslutsfattare ta Sverige in i framtiden och säkra landets tillväxt och klimatomställning.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö

Anna Jähnke (M), ordförande i Skånes regionala utvecklingsnämnd

Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren.