Artikeln publicerades i Sydsvenskt Näringsliv 2022 nr. 2.

”Anders inkluderar alla elever och ger dem möjlighet att lyckas utifrån sina egna förutsättningar och har skapat moment där eleverna får ett tydligt bevis på sin framgång och utveckling.”

Så löd motiveringen när Anders Isaksson från Vaxmoraskolan mottog utmärkelsen som Sveriges bästa lärare 2022 på Handelskammarens Årsmöte. Under sina 16 år som lärare har han inte bara arbetat för en förbättrad kunskap om hälsa, utan även inspirerat elever och lärare att tänka nytt.

Med bara några timmar kvar tills Anders skulle gå upp på årsmötesscenen satte vi oss ner för att få veta mer hans lärdomar som lärare. Då kom det fram att läraryrket inte alltid varit en självklarhet för Anders.

– Efter studenten sökte jag in till olika program. Jag hade ingen aning om vad jag ville bli, så jag sökte först fastighetsmäklare och idrottslärare som andrahandsval. Men jag saknade rätt behörighet för fastighetsmäklare och kom i stället in på idrottslärarutbildningen i Stockholm.

Efter första året som nyexaminerad idrottslärare började Anders tvivla på att han hade valt rätt yrke.

– Då tyckte jag inte att det var speciellt roligt att vara idrottslärare. Så jag sökte in till fotbollstränarprogrammet och blev antagen. Samma vecka som jag skulle börja ringde de från min nuvarande skola. Efter en intervju erbjöd de mig en anställning, som jag tackade ja till. Jag kände trots allt att jag efter fem års pluggande inte bara kunde strunta i det, utan ville ge läraryrket en chans till.

Områden i konstant rörelse

Väl på plats på Vaxmoraskolan tog Anders ett steg tillbaka och omvärderade sina egna kunskaper inom idrottsämnena. Fokus låg nu i stället på att göra ett arbetsområde i taget så bra som möjligt.

– Orientering var ett av de första områdena jag tog mig an. Jag började med att gå en nybörjarkurs på den lokala orienteringsklubben för att se hur de arbetade. Sen sökte jag en hel del information på nätet. Det finns många moment att hålla reda på – kartor, tecken och väderstreck – som behöver paketeras på ett begripligt vis. Till slut har man en grund att stå på och kan lära ut detta till eleverna.

När ett arbetsområde var klart gick Anders vidare till nästa, men hade fortfarande med sig tankar kring hur han kan förbättra tidigare områden.

– Så fort jag hör något tänker jag efter om det är applicerbart i tidigare områden. Ska det läggas till eller tas bort? Områdena utvecklas konstant och man utbyter idéer med andra. Exempel på detta inom orientering är digitala verktyg i olika appar som kan användas i undervisningen, vilket inte tidigare har funnits. Man testar vad som fungerar och ändrar längs med vägen.

En kall läxa

Som ensam idrottslärare undervisar Anders samtliga klasser på skolan. Klasserna är från årskurs 1 till 6 och består av två paralleller i varje årskurs.

– Det är bra att få möjligheten att följa eleverna från åk 1 till åk 6. Då kan man bygga upp en röd tråd genom hela verksamheten och skapa starka relationer till eleverna. Det sker en utveckling mellan varje årskurs och man har redan en fast grund att arbeta på. Det är svårt att gå in och göra något avancerat om man inte känner gruppen.

Ett av de lite mer avancerade projekten är livräddning under vintertid. Detta inkluderar i årskurs 5 att ta sig upp från en isvak.

– Att få praktisera det man lär sig i teorin tror jag ger mer bestående kunskaper. Genom att varje år öva praktiskt på olika delar inom livräddning gör eleverna redo att i åk 5 genomföra det på riktigt. Att först lära sig simma och sedan lära sig hur man hanterar en livboj och hur det känns att bada med kläder på och att genomföra olika övningar med isdubbar när man åker skridskor är några exempel på hur man förbereder eleverna inför ett isvaksbad.

Expedition Vaxmora

En gång om året förvandlas fotbollsplanen till en utmaning utan dess like. På platsen står en bana med 20 samarbetsstationer kallad Expedition Vaxmora.

– Jag har byggt och utvecklat stationera i 13 års tid. Från början var en station att kasta en boll i hink, sen vidareutvecklade jag det genom att utveckla en eller två nya stationer årligen för att förbättra den. Till slut hade vi denna bana.

Banan är ett svar på de tidigare friluftsdagar där många elever blev inaktiva. Nu ligger fokus på samarbete och att alla ska vara delaktiga under hela idrottsdagen och att alla ska ha väldigt roligt under hela dagen.

– Sexorna är ledare och funktionärer för detta evenemang och bygger även banan. Femmorna är gruppansvariga och hjälper sin grupp runt banan och ser till att alla är delaktiga. Något som var nytt i år var att vi hade bjudit in en annan skola, vilket var jättepopulärt.

Delningskultur

Med framgången i sina projekt började fler skolor kopiera Anders idéer. Då skapade han hemsidan ”Idrott och hälsa i skolan” där han publicerar tips och instruktioner till olika lektioner och koncept. Allt är öppet för den som är intresserad.

– Delningskulturen mellan lärare varierar. Mellan idrottslärare tycker jag den alltid har varit öppen, men mellan andra sisådär. Men det har blivit mycket bättre. Sociala medier har förbättrat och förenklat delningen av tips och idéer mellan olika lärare och skolor. Jag blir glad när jag ser att mina idéer sprids till idrottslärare runt om i Sverige.

Avslutande frågan fick Anders att skratta till.

– Ja i dag älskar jag mitt arbete.