Flödesbaserad beräkning av överföringskapacitet 

Skrivelsen skickades till Energi- och näringsminister Ebba Busch och Statssekreterare Daniel Liljeberg samt till Klimat- och näringsdepartementet 2023-11-27.

Handelskammaren återkommer kring frågan om så kallad flödesberäknad transmissionskapacitet (se vår skrivelse 3 juli 2023). Frågan har nyligen uppmärksammats i media och vi vill därför lyfta fram några aspekter. 

Bakgrunden är processen kring den nya flödesbaserade metoden för beräkning och allokering av flöden mellan elområden. Den publicerade analysen visar tydligt försämrade villkor för elområde 3 och 4. I stort sett finansieras samtliga välfärdsvinster i Norden av förluster i dessa två stora svenska prisområden.  

Handelskammaren menar att modellen behöver utvecklas innan den implementeras.  

I första hand bör regeringen agera för att förändringen skjuts upp. 

Som bekant har NRA i länderna inom den största kapacitetsregionen under slutet av oktober 2023 begärt förlängning av tidsfristen.  Sverige bör agera för motsvarande respit.  

Avseende översyn av elområden, som är tydligt reglerat i EUR 2019:943, har Sverige skjutit på implementeringen så att en första översyn genomförs först 2024. Denna påverkar naturligtvis utfallet substantiellt. 

Att Sverige har särskilda skäl för att dröja torde stå klart genom att Sveriges största elområden också är Europas mest obalanserade elområden. 

Samtidigt bör regeringen ta initiativ till justeringar av modellen, exempelvis genom ett uppdrag att gå igenom modellen. Exempel på viktiga aspekter är  

  • Konsekvensanalys av olika val i modellen, såsom val av strategier för skattning av utbud och efterfrågan.  
  • En strategi med aktiv stimulering av flöden (vilket är lagkrav enligt EUR 2019:943) behöver utvecklas, liksom hantering av oplanerade flöden. 
  • Vidare är det viktigt att en analys av hur nya förändrade elområden påverkas. Sådana kommer nu genomföras var tredje år (enligt förordningen med start 2020 

I andra hand behöver regeringen tillse att förändringar görs i takt med att modellen utvecklas, så att svenska elkunder och svensk konkurrenskraft inte hämmas fundamentalt. Det finns även beredskaps-perspektiv att ta hänsyn till givet att ett importberoende elområde fyra får lägre tillgång till effekt. 

Handelskammaren noterar avslutningsvis att regeringen enligt medias rapportering öppnat för kompensation genom energiskatterna. Detta är välkommet och vi konstaterar att elområde fyra i flera år haft priser på de nivåer som nu kan bli aktuella i elområde tre. Sådana skattelättnader bör ta hänsyn till detta, genom ytterligare nedjustering för elområde fyra till dess nya gränser för elområden implementeras.


Per Tryding
Vice VD

Johan Eklund
Chefsekonom

0