Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2023-12-22.
I Sverige är industripolitik och energipolitik intimt förknippade. Goda villkor och priser för energi i hela landet har varit en hörnsten i hur Sverige konkurrerar. Men denna sammanhållande energi- och industripolitik har successivt övergivits. Sverige beslöt sig för att göra en split med olika priser inom landet. Det saknas också en samlande politisk strategi för kraftproduktion och distribution. Politiken har i stället haft en ganska fruktlös diskussion för och emot olika kraftslag.
Denna utveckling har förmodligen också påverkat debattklimatet om industripolitiken.
Handelskammaren instiftade nyligen Skandinaviska Policyinstitutet med tre inledande områden. Institutet tar inte ställning. Syftet är att ta fram oberoende analyser i relevanta och aktuella ämnen. Bland annat frågan om mått och mål för självförsörjning på arbetsmarknaden har starkt bidragit till att SCB nu kommer att ge politiken beslutsunderlag.
Men det som medialt fått uppmärksamhet är projektet kring den nya industripolitiken.
Normalt när staten gör stora investeringar leder detta till omfattande debatt. Höghastighetstågen är ett aktuellt exempel. Statens satsning på grönt stål handlar om minst motsvarande belopp och staten är därtill engagerad som aktieägare. Men diskussionen har varit mycket begränsad.
Den första av tre huvudrapporter har publicerats och handlade om den globala marknaden för grönt stål.
Att viktiga aktörer som Jernkontoret (Di 2 december 2023) tar del av detta och kommenterar är mycket välkommet. Författaren kan svara för frågor om innehåll. Men utsläppsrätter, som Jernkontoret tar upp, finns med i helheten och kommande rapporter. En öppen diskussion om detta behöver fortsätta.
Uppmärksamheten kring den första rapporten har dock till stor del handlat om annat än själva analysen, som avsändare och syfte.
Det är viktigt att konstatera att Sydsvenska handelskammaren är mycket aktiv för att bidra till grön omställning. Vi ser den som avgörande med klimatarbete sedan 90-talet och aktuellt arbete kring klimat, vatten och plast. Vi har ett hållbarhetsnätverk med över hundra företag.
I Sydsverige finns dessutom en rad exempel på internationella framgångar och ledarskap inom den gröna omställningen.
NKT i Karlskrona tecknade nyligen kontrakt på 40 miljarder kronor med en tysk kund för att genomföra grön omställning. Tillsammans med andra stora satsningar leder detta enligt organisationen Techtank till ett samlat behov av 5000 nya jobb i staden kommande år.
Materialkunskap är centralt klimatet. Forskningsanläggningen ESS är en internationell satsning på 25 miljarder. Starkt bidragande till att Sverige landade projektet var en unik energilösning med vindkraft och återvinning genom fjärrvärme.
Trots stora projekt som dessa sker det mesta i massor av mindre bolag, med låg synlighet för politiken.
Men villkoren är inte på plats och det behöver ändras snabbt.
I Sydsverige behöver den egna kraftproduktionen öka kraftigt redan under 20-talet.
I juni 2023 rapporterade Tillväxtverket att energipriserna har mycket stor påverkan på företagens gröna omställning och att villkoren är radikalt olika inom Sverige. Utöver höga priser så saknar Sydsverige också tillgång till kraft över huvud taget vid nya satsningar. Invest in Skåne har exempelvis rapporterat att tusentals jobb förlorats på grund av detta.
Europas stamnätsbolag (entso-e) konstaterade nyligen att SE4 saknar 800 megawatt effekt i vinter. Men även SE3 har underskott. Dessa är de sämst balanserade områdena i Europa. Priserna och effektbristen är en utmaning. Svenska kraftnät rapporterade i december att förfrågningar på ny effekt i Sydsverige (SE4) summerar till noll megawatt vilket är alarmerande för svensk tillväxt.
Detta beror på svenska politiska beslut kring produktion och distribution. Denna politik har splittrat villkoren. Inget annat land driver en sådan polariserande industripolitik. Alla andra EU-länder har sammanhållna villkor och nationella priser. Norge har prisbromsar och regelbunden översyn av elområden. Sverige har valt en unik väg.
I Sydsverige behöver den egna kraftproduktionen öka kraftigt redan under 20-talet. Detta kräver bland annat vindkraft och solkraft men även balanskraft. Och det kräver ett robust elnät som kan hantera olika scenarier för tillväxt. Handelskammaren medverkar aktivt i den så kallade effektkommissionen som verkar för detta.
Det behövs en ny sammanhållande politik för svensk energi. Analys och öppen debatt ser vi som förutsättning för att lyckas. Att hela Sverige klarar den gröna omställningen är nödvändigt för näringslivets överlevnad och svensk välfärd.
Johan Eklund, Professor och chefekonom, Sydsvenska Handelskammaren
Per Tryding, vice VD, Sydsvenska Handelskammaren
