Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2024-09-09.
Kraftproduktion med stora turbiner kräver omfattande investeringar, oavsett om de drivs med vind, ånga eller vatten. Just nu tvekar investerare om satsningar i närtid eftersom prisbilden är oklar och mycket volatil. Ett uttryck för detta är att Handelskammaren får många frågor om möjligheten att skriva förköpskontrakt på elen med större företag. Samtidigt är kostnadssidan osäker i form av tid för nätbygge och anslutning, tillstånd och politiskt styrda villkor.
Dessutom håller politiken gärna till en bit in i framtiden, bortom 2030 i prognoser och lösningar. Man vill gärna hävda att snabba lösningar inte är möjliga och undviker därmed att ta ansvar inom den egna mandatperioden.
Men redan på 2020-talet går det att göra skillnad.
Att Sverige har Europas två sämst balanserade elområden (SE3 och SE4) är ett akut problem och det kräver insatser därefter. Samtidigt innebär detta underskott att insatser i dessa bristområden snabbt kan påverka elpriser och därmed ha konkret ekonomisk effekt.
Tydligast är detta i Sydsvenska elområde 4. Skåne har (i strid med riksdagsbeslut) 15 % egen produktion av el. Men Skånes effektkommission har en plan med olika insatser som innebär 50% självförsörjning 2030. Detta skulle kraftigt minska importbehovet av el. Den el som Skåne då inte längre importerar skulle öka tillgången i norra Sverige och pressa priserna även där. Eftersom elpriser är en mycket viktig komponent i företagens konkurrenskraft, så har detta också effekt på sysselsättningen.
Om effektsituationen inte förbättras så kan SE3 och SE4 förlora upp till 100 000 arbetstillfällen fram till 2030.
På vårt uppdrag har Energiforsk tagit fram prisprognoser för två scenarier: ett där planerna i södra Sverige genomförs fullt ut till 2030, och ett där de inte genomförs alls. Vi skriver snart 2025 och båda dessa scenarier är tänkbara. Baserat på dessa prognoser kan vi bedöma två utfall för svensk arbetsmarknad. Bedömningen bygger på estimat av elasticitet från internationell litteratur och egna beräkningar. I ett scenario där situationen inte förbättras nämnvärt till 2030, skulle detta innebära färre arbetstillfällen än i dag på grund av högre elpriser.
Kombineras dessa scenarier för elmarknaden med forskningen kring elprisers effekt på sysselsättning står vi inför en situation där Sverige, som helhet, kan gå miste om upp mot 200 000 sysselsättningstillfällen. Om effektsituationen inte förbättras så kan SE3 och SE4 förlora upp till 100 000 arbetstillfällen fram till 2030.
Men skulle situationen förbättras i Sydsverige – enligt Effektkommissionens förslag – ser det betydligt bättre ut. Då blir utfallet att upp till 70 000 nya arbetstillfällen skapas fram till 2030! En bättre effektsituation spiller dessutom över i nya arbetstillfällen i hela Sverige! Trots att beräkningar av detta slag är behäftade med osäkerhet, har liknade effekter pekats ut av till exempel Tillväxtverket, och forskningen är entydig. Vi kan räkna med substantiella effekter på konkurrenskraft, arbetstillfällen och ytterst välstånd.
Skillnaderna mellan dessa scenarier är mycket stora och understryker att detta är en av vår tids viktigaste ekonomiska frågor och avgörande för svensk konkurrenskraft – inte enbart för Sydsveriges. Politiken verkar trivas bäst i debatten om vilka turbiner man gillar mest. Ena sidan gynnar gärna vind, andra sidan kärnkraft. Det som inte gillas av politiken måste minsann klara sig på marknaden, medan det andra kräver stöd för att rätta till politiska misstag.
Men sanningen är att kraftproduktion är en sektor med djup politisk inblandning, och det som lett fram till den nuvarande situationen i Sverige är en serie politiska misslyckanden. Dessa upprepade misslyckanden måste ta slut!
Johan Eklund, chefekonom, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Professor BTH
Per Tryding, vvd, Sydsvenska Handelskammaren
