Investerare flyr Skåne på grund av elbristen

Debattartikeln publicerades 2019-10-04 i Dagens Industri.

Skåne har på senare tid gått miste om investeringar i miljardklassen till följd av elbristen. Bakom situationen ligger en rad politiska misslyckanden som bör vara en varning för övriga Sverige, skriver Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren.

Att näringslivet kan lita på stabila leveranser till konkurrenskraftiga priser har varit ett av exportindustrins hemliga vapen. Paradnäringar som virke, papper, stål och bilar kräver stabil effektleverans för att producera. Energipolitik görs därför av tradition upp brett, långsiktigt och ansvarsfullt.

Därför är känslan av overklighet stark när svenska företag nu nekas uppkoppling på elnätet vid investeringar. Skåne har redan gått miste om satsningar i miljardklassen. Pågen, Polykemi, Lindab, Ecolean är några av de namngivna bolag som fått nej eller inte kan garanteras el.

Detta kostar såklart sysselsättning och innebär förlorade värden för näringsliv och samhälle. Men det innebär också en inbromsning för de två mest kraftfulla framtidssatsningarna i svenska företag just nu, nämligen klimatomställning och digitalisering.

När företagen digitaliserar innebär det som regel också ett bättre klimatavtryck. Men digitalisering kräver energi. Serverhallar är som små stålverk. Om vi tappar tempo i dessa processer så äventyras inte bara jobben här och nu, utan vår långsiktiga förmåga att skapa välfärd.

Två saker har lett till situationen. Den ena är tillväxten. Skåne är en tätbefolkad storstadsregion som skapar massor av nya jobb och har stor inflyttning av företag och sysselsatta. Det gör att energiförsörjningen har bråda tider med att växla upp. Denna utveckling finns på flera håll i landet. Alla svenska högskoleorter har gått som tåget i flera år.

Men samtidigt med denna expansion har skånsk energiförsörjning utsatts för ett misslyckat experiment. Det började med att Barsebäck lades ner. Det innebar att lokalt producerad effekt togs ur drift. Staten lovade att kompensera genom att bygga en stor överföringskabel från norr, sydvästlänken. Den har varit på väg i över tio år och försenats oräkneliga gånger. Det kommer ta år innan den är på plats och kompletterande anslutningar byggts ut.

Under tiden har reservmarginalen med energi blivit allt mer ansträngd. I detta läge har staten höjt beskattningen på kraftvärme. Därmed prisades de två enda stora anläggningarna som finns att tillgå i regionen bort från marknaden eftersom de blev markant olönsamma.

Sydsverige är ett eget elområde som staten har designat med underproduktion och därför högre priser än övriga Sverige.

Det finns ytterligare en komplicerande faktor. Sydsverige är ett eget elområde som staten har designat med underproduktion och därför högre priser än övriga Sverige. Det finns alltså redan en inbyggd prisnackdel i regionen.

Relationerna mellan politik och marknad är relativt komplex i dessa frågor. Distributionen har karaktär av monopol med regionala kontrakterade operatörer och en statlig myndighet med nationellt ansvar. Produktionen sker på en marknad där priser görs upp i en daglig handel inom prisområdena. Men politiken sätter skatter och villkor som mycket påtagligt styr aktörerna.

Det finns alltså gott om utrymme att peka finger på någon annan när det uppstår problem. Men ytterst går det inte komma runt att detta är ett nationellt politiskt ansvar.

Det behövs nu en lösning på kort sikt och den behöver vara klar innan jul. Den kraftreserv som ännu finns kvar behöver säkras upp, så att den åtminstone finns som beredskap och kan garantera leverans medan vi löser frågorna mer långsiktigt.

Det som nu händer i Skåne är inte värdigt en av världens mest avancerade ekonomier. Och det finns anledning att frukta att situationen sprider sig norröver. Stockholm har redan problem och andra kan stå på tur.

Nästa fråga på dagordningen bör därför vara en nationell effektkommission. Sverige behöver gås igenom utifrån det skånska scenariot och vi behöver en plan för att hantera det.

Det är inte bara sysselsättning här och nu som står på spel. Samhällets klimatomställning och digitalisering ligger i potten.

Ladda ner dokumentet

0