Ekonomiekot Extra sänder med anledning av coronavirusets ekonomiska påverkan ett fördjupande inslag. ”Coronaviruset lämnar varsel, konkurser och krossade företagsdrömmar efter sig. Men det slår olika hårt runt om i Sverige. Var och vilka branscher har ett försprång när det vänder?”
Ni har gjort en kartläggning över hur coronakrisen slagit mot olika delar av landet. Vad är det ni ser?
Om man delar in näringslivet efter hur coronakänsligt det är – alltså hur känslig man är för social distans – så kan man se grovt tre kategorier. En handlar om besöksnäringarna som nu har jätteproblem, sen mer allmänna företagstjänster och sen tillverkningsföretag.
Om man tittar på mixen i de lokala arbetsmarknaderna, alltså pendlingsområdena i Sverige (finns ungefär 80st sådana), då är det radikalt olika mellan till exempel Olofström och Karlskoga som har mycket industri, mot exempelvis Åre som har mycket av de socialt känsliga branscherna och storstadsregionerna där det finns mycket företagstjänster. Det är radikalt olika miljöer och de måste behandlas olika också.
Om det är de (besöksnäringarna) som drabbats hårdast hittills, vilka kommer att drabbas härnäst? och när du säger att de behöver olika åtgärder, vad är det du tänker på då?
Dagens företag bemannas av veteraner från finanskrisen. Det som de lärde sig var att agera snabbt och kraftfullt för att skaffa sig handlingsutrymme. Och det kommer man att göra i alla branscher naturligtvis. Men den första stöten blir ju de här socialt beroende branscherna, och det ser vi ju i varselstatistiken. Hälften av varslen är från sådana företag. I nästa fas är det tjänsteföretagen som behöver träffas, i viss utsträckning, med sina kunder för att kunna leverera sina tjänster och sedan har du industriföretagen som är mindre känsliga. Men de kommer ändå agera kraftfullt, iallfall initialt, tror vi.
Vilka delar av landet är det som behöver bereda sig nu?
Det är ungefär som du kan misstänka, till exempel skidorterna nu har 25% av sina löneinkomster från utsatta branscher. Gotland är också ett sånt område. Tjänstesektorn är mer storstadsregioner, till exempel avancerad IT. Sen industri och tillverkning återfinns i Örebro, Karlskoga, norra Sverige, Sundsvall, många småländska regioner och även Blekinge.
Vad skiljer de här olika branscherna och landsdelarna åt när det gäller möjligheten att ta sig ur krisen snabbt, med hjälp av krispaketen och stödåtgärder och egna åtgärder?
Där det kommer göra störst skillnad är i den andra fasen, när man ska bygga upp igen. Om du lägger ned ett industriföretag som ägs i en fransk koncern och du har en tillverkningsenhet i Karlskoga eller Småland, då är det nog tyvärr stor risk att den är borta för alltid, för man avrustar sitt kapital och sina maskiner. Medans en restaurang ju tyvärr försvinner väldigt snabbt men det är också något lättare att starta en ny rörelse. Så det finns olika typer av tempo, och en annan typ av behov av stöd. Det ska manifesteras i hur man lägger upp yrkesutbildningar och kompetensförsörjningen så att de har en chans att hänga med. Tänk igenom infrastruktursatsningar och se till att bygga ihop arbetsmarknader, det är något som gynnar både produktiviteten och sysselsättningen.
Hur har företagen anammat de åtgärder som presenterats hittills? och vad tänker du om dom, och effekterna på kort och lång sikt?
Vi har frågat våra medlemsföretag och man kan sammanfatta det som att permitteringarna har mycket fler hunnit använda och vi förväntar oss att de kommer att bli mycket mer använda än banklånen. De når inte ända fram, i alla lägen. Företag behöver vara kassaflödesorienterade. Det måste finnas en kassa som pengar kommer in i, och gör det inte det så blir problem i all ända. Det ska in pengar i företagen, kontanter helt enkelt. Den typen av åtgärder som snabbt tillför pengar och underlättar att ta bort kostnader har prioritet nu.
