Text: Erik Blomgren. Först publicerad i Sydsvenskt Näringsliv 2020 nr 1.
Yrkeshögskolorna spelar en allt viktigare roll för den sydsvenska kompetensförsörjningen men färre än önskat examineras. Majoriteten av de som tar examen arbetar i närheten av där man utbildat sig, därför är en lokalt placerad yrkeshögskola betydelsefull för tillgången till kompetent arbetskraft i närområdet. Allt enligt Produktivitetskommissionens senaste rapport.
Genom Produktivitetskommissionen har man under ett par år försökt ta ett helhetsgrepp på de sydsvenska ekonomiska förutsättningarna för tillväxt. Nyligen släpptes en delrapport som fokuserar på Yrkeshögskolan.
Yrkeshögskolan erbjuder korta, ett eller två år, eftergymnasiala yrkesutbildningar som fokuserar på kvalificerade bristyrken. Den är en central men ibland lite okänd del av det svenska utbildningssystemet.
Utvecklingen i Sverige går mot ett allt mer kunskapsintensivt arbetsliv vilket medför ett växande behov av kvalificerad arbetskraft på eftergymnasial nivå. Andelen med yrkeshögskoleexamen har successivt ökat och bidrar med kvalificerade yrkesarbetare.
Utbildningar som ger jobb, men…
Majoriteten av de som väljer att påbörja studier på yrkeshögskolan kommer direkt från arbetslivet och har sen tidigare som högst en gymnasieexamen. Med sin korta och yrkesfokuserade utbildning finns det goda skäl att tro att många väljer den för att de vill byta karriär eller utveckla sig och få möjlighet att arbeta med nya spännande saker. Och Yrkeshögskolan har gjort sig känd som en utbildningsform som leder till jobb.
93 procent av de som tar en examen får jobb efter utbildningen och majoriteten arbetar inom det de utbildat sig inom. Detta bekräftar att utbildningsformen behövs. Men det är också ett utbildningssystem som brottas med vissa utmaningar. Bara hälften av platserna resulterar i en examen. Många fullföljer inte utbildningen och det går exempelvis 50 examinerade tekniker från Yrkeshögskolan per 100 beviljade platser.
Ett jättetapp då andelen platser i stort är baserat på en bristuppskattning. Att öka effektiviteten i Yrkeshögskolan är därför en viktig del i att säkra kompetensförsörjningen i Sydsverige. Varför så många hoppar av kommer att utredas mer.
Utbildningar kommer och går
En annan utmaning är att till skillnad från t.ex. universitet är tillståndet att driva yrkeshögskolor tillfälliga. Man beviljas ett begränsat antal utbildningsomgångar – oftast 3. Platserna är begränsade och fördelas på nationell nivå. Det innebär att skolor och utbildningsorter kommer och går.
Fördelen är att utbildningarna är relevanta för arbetsmarknaden men ibland kan det bli det på bekostnad av aggregerad kunskap och renommé. För att delvis motverka detta har det runt om i landet uppstått olika lösningar – exempelvis i region Kronoberg där Växjölöftet är ett sådant.