Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad 2021-10-20.
Erik Lundin, nationalekonom och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, föreslår en kompromiss för att få bukt med de höga elpriser som idag drabbar södra Sverige.
Lundins förslag går ut på att Sverige har kvar geografiskt diversifierade priser för producenter medan konsumenterna, privatpersoner och företag, får betala ett nationellt genomsnittspris.
En version av denna modell finns i bland annat Italien och förtjänar ytterligare uppmärksamhet. Logiken är att de som producerar får bättre betalt i områden inom ett land där det behövs investeringar i elproduktion.
Tanken med geografiska gränser för elpriser, som dagens svenska elprisområden, är att elpriset ska styras av utbud och efterfrågan inom området. Höga priser ska öka utbudet. Målet är att successivt jämna ut priserna mellan områdena.
Ett land kan också välja att ha samma elpris i hela landet. Men för att uppnå ett bra flöde behöver landet i fråga införa handlingsplaner för att åtgärda de flaskhalsar som finns i elnäten.
Genom att de sydsvenska hushållen behöver betala betydligt mer för el och värme påverkas deras köpkraft negativt i förhållande till övriga Sverige.
Dagens elområden i Sverige infördes 2010 av landets affärsdrivande verk, Svenska Kraftnät. Mer än ett decennium senare har elområdena inte gett utlovat resultat. Tvärtemot intentionen att utjämna de prisskillnader som finns inom landet, har de förstärkts. Södra Sverige har idag mindre elproduktion än någonsin samtidigt som efterfrågan har ökat kraftigt. Alltså har elpriserna blivit allt högre.
Genom att de sydsvenska hushållen behöver betala betydligt mer för el och värme påverkas deras köpkraft negativt i förhållande till övriga Sverige. Flera företag har trots stor efterfrågan på sina varor tvingats dra ned sin produktion i Skåne. Ett exempel är pappersbruket i Klippan.
Handelsbankens senaste prognos pekar på ökad nationell inflation som uppstår främst på grund av ökade elpriser. I praktiken handlar det nästan uteslutande om elpriser i södra Sverige, där de under 2021 ökat 140 procent i vad som utgörs av elområde fyra. Sydsvenska kunder bär kostnaden för Sveriges energipolitik.
Sydsverige har inte lägre priser än länder som Frankrike, som energiminister Anders Ygeman (S) hävdat, utan lika höga.
Nu måste regering och riksdag agera skyndsamt för att jämna ut elpriserna.
För det första – återta makten över prispolitiken och granska möjligheten att införa gemensamma kundpriser, alltså ett nationellt genomsnittspris för alla konsumenter. Idag har regeringen och riksdagen gett makten till ett affärsdrivande statligt verk som agerar utifrån egna intressen. Utfallet måste analyseras utifrån hur det gagnar svensk ekonomi som helhet. Elpriserna ska inte driva investeringar och sysselsättning ut ur vissa regioner. Hur elpriserna ska utformas måste snabbutredas.
För det andra – agera redan nu genom att jämna ut prisskillnaderna. Enklast är så kallade motköp där Svenska Kraftnät köper extra effektproduktion lokalt när det inte finns överföring som räcker. Det jämnar ut skillnader och kan finansieras genom de miljarder kronor som Svenska Kraftnät plockar hem i de flaskhalsintäkter som Svenska Kraftnät får vid obalans i elleveranser mellan två elområden. Ett annat instrument som staten har är rabatt på elskatter – ett vanligt instrument i många EU-länder. Elskatten i elprisområde fyra skulle till exempel kunna reduceras med 50 procent.
För det tredje – upprätta en plan för hur Sverige ska få fram ny elproduktion och konkreta satsningar på ny överföring från norra till södra delen av landet.
Det är inte en rimlig politik att en landsdel ska bära kostnaderna för det nationella energisystemet genom en geografisk prisreglering. Och totalt sett är det en dyr lösning för hela Sverige. Det dämpar den totala investeringsviljan och sysselsättningen i landet.
