Låt elkrisen bli början på en ny epok

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2022-12-09.

Situationen har påpekats av flera under lång tid. Svenska kraftnät har hela tiden kunnat knyta upp extra kraftverk som backup, men valt att inte göra det. 2018 avvisade generaldirektören en propå från Handelskammaren. ”Det kan inte vara en myndighets ansvar att hålla produktionsanläggningar under armarna”, skrev dåvarande generaldirektör Ulla Sandborgh som svar på våra förslag att behålla Öresundsverket med 400 MW installerad effekt i Malmö hamn. Men det är ju precis vad det är enligt gällande regler. Och kapacitetsinkomster är dessutom öronmärkta för just att hålla produktion beredd att kliva in för att erbjuda effekt när näten inte kan leverera mellan elområden.

Entso som är den europeiska samarbetsorganisationen för stamnätsbolag konstaterade nyligen att Elområde 4 har Europas sämsta effektsituation inför vintern 2022/2023. En hel Gigawatt effekt saknas i värsta fall. Men elområde 3 är inte mycket bättre. Överskottet är blott 0,20 gigawatt.

Ingen annan i hela EU är i närheten av dessa gränsvärden. Italiens minsta distrikt har överskott på över 3 gigawatt vid maxförbrukning. Köpenhamn har ett överskott på 1 gigawatt.

Problemet har djupa rötter. När Barsebäck lades ned skulle produktionen ersättas. Det formulerades som villkor i regeringens proposition 1996. Men sedan dess har effekten sjunkit undan för undan. Näten har inte rustats. Åren efter nedläggningen lyckades svenska kraftnät inte ens nå sin budget för nätsatsningar mer än ett enstaka år under perioden 1996-2011 när elområden infördes. 

Vad kan då göras på kort sikt?

För det första måste det nu ges besked till näringslivet om hur återbetalningen av kapacitetsinkomster går till och när det kommer. Business Swedens senaste rapport borde ha fått regeringen att hoppa. Sju procentenheter av exportindustrins företag svarar att de planerar att ställa in verksamhet på grund av priser. Investeringar fryses helt svarar 45 procent, på grund av elen. Ett besked betyder mycket och ett datum möjliggör planering. Ska man chansa som regering här, så är kritik för finesser med juridiken och justering av belopp i efterhand en mindre risk än arbetsmarknaden och konkurser i vinter.

Ett svenskt mantra i politiken har ju varit att Sverige nettoexporterar massor med el under ett år. Det är ett nonsenspåstående.

För det andra måste alla kraftverk nu handlas upp. I våras fick svenska kraftnät ett uppdrag att leta efter motköp. Det ingår som sagt redan i deras lagstadgade uppdrag, i form av artikel 19 i elhandelsförordningen, men regeringen insisterade så att säga. Rimligen vet man nu vad som finns och har förberett avtal. En del av detta är fossilt, men att ha dessa i bakfickan måste ses som ett nettobidrag för samhället eftersom nedstängning har allvarliga konsekvenser för både hälsa och miljö.

För det tredje bör regeringen inleda samtal med Danmark och Tyskland om avtal. Idag saknas detta. Men då hade vi inte behövt gissa vad tillgången för import är. Sådana avtal är vanliga och bland annat Danmark och Tyskland har redan avtal om hur flöden över gräns och motköp skall skötas. Modellavtal finns alltså, så detta bör kunna skötas snabbt.

Ett svenskt mantra i politiken har ju varit att Sverige nettoexporterar massor med el under ett år. Det är ett nonsenspåstående. För tidsenheten för el är inte år utan timmar. Och Sverige finns inte längre som nation i elsammanhang eftersom vi har prisområden. Och det finns många timmar när vi är helt beroende av import – eftersom flera regeringar har valt att ta bort svensk produktion i Sydsverige.

För det fjärde införde EU ett inkomsttak för kraftproducenter på 180 EUR/Mwh (omkring 1,80 kr /Kwh) som träder i kraft i hela Unionen den 1 december 2022. Men Sverige vill vänta till efter vintern den 1 mars 2023. Man vet inte hur den skall samverka med svenska lagar. Efter 25 år som medlemsland finns alltså osäkerheter kring implementering av unionsrätten. Där finns möjligheter att agera.

Under 2023 kan vi sedan börja se över våra elområden och avkräva svenska kraftnät en strategi för att arbeta aktivt med kapacitetsinkomsterna. Sverige har tydligt mandat att själva besluta om vi skall ha dem kvar eller i stället arbeta med konkreta handlingsplaner. Det bör också utredas, som Tidöavtalet stipulerar.

Generellt kan vi konstatera att staten har rakat in pengar i ökad moms och indexerade energiskatter spär på. Det så kallade elstödet belastar inte statens budget med en enda krona i utgifter. Det finns med andra ord resurser att göra mer. Krisläget gör att EU har stora öron vad gäller utformning och undantag. 

Riksbankens 500 procents ränta markerade slutet på en epok. Bildt fick inleda arbetet med en ny. Låt oss hoppas att vi nu ser elkrisen bli starten på en ny epok.


Stephan Müchler, VD, Sydsvenska Handelskammaren

Per Tryding vice VD, Sydsvenska handelskammaren

0